Att odla grönt föder fler och ger mer pengar
Hur många är vid det här laget trötta på att höra att vi borde äta mindre kött?
Bland inbitna köttätare antagligen de allra flesta. Kött är ju trots allt ett av våra baslivsmedel i vår del av världen.
Så vad är folk ute efter när de vill att vi ska äta mindre kött? Mest verkar det handla om att skydda miljön. Idisslare som kor och får är värst på att ge ifrån sig metangaser medan svin och fåglar är mindre belastande. Det har vi lärt oss.
Det som talas mindre om just nu är vad vi får ut av odling och djuruppfödning. Statistik som har tagits fram av Our World in Data, en sajt som åtminstone vid en första titt verkar seriös, ger intressant information. Det blir mycket siffror här.
Av hela jordens landyta är 19 procent, en femtedel, djungel och impediment. 10 procent är is. 71 procent är odlingsbar mark. Hälften av den odlingsbara arealen är skog och annan vild växtlighet. Den andra hälften är lantbruk. Där odlar man och driver upp mat för hela jordens befolkning.
Nu kommer det intressanta. Av den mark som används för lantbruk utnyttjas 23 procent, mindre än en fjärdedel, för växtodling. Resten, mer än tre fjärdedelar, används för kött- och mjölkproduktion.
Det som får åtminstone en lekman att haja till är påståendet att man från denna 77 procent av odlingsmarken får fram långt mindre än hälften av den näring jordens befolkning behöver. Av proteinet kommer 37 procent från djurhållningen, resten från odlade grödor. Visst verkar det vara upp och ner-vända värden.
I det perspektivet är det lättare att förstå varför vi borde dra ner på köttätandet. För att frigöra större arealer för odling eftersom fler ska ha mat när jordens befolkning växer. Vilket den gör.
Enligt den fantastiska svenska forskaren Hans Rosling, död sen några år, ska världens befolkning öka till 11 miljarder innan det vänder neråt, vilket väntas ske kring sekelskiftet 2100. Just nu är vi på väg mot åtta miljarder, så 3 miljarder till ska jorden kunna föda innan vi kan andas ut.
På Åland finns också en övervikt för kött och mjölk, men inte lika stor. Av den odlade åkermarken används 67 procent, alltså två tredjedelar för vall, bete och foder medan drygt en fjärdedel används för spannmål-, grönsaks- och äppelodling och 6 procent ligger i träda.
Hur det ser ut näringsmässigt framgår inte av den åländska statistiken, men värdet i pengar har mätts. 2018 fick lantbruket in 9,7 miljoner euro på mjölk, kött och ägg. Mjölken stod för hela 6,5 miljoner av den summan.
Spannmål och potatis tog in drygt 3,3 miljoner euro och trädgårdsodlingen sålde för 2,7 miljoner. 6 miljoner sammanlagt.
Den areal som används för spannmåls-, potatis och trädgårdsodling är 26 procent, en dryg fjärdedel av totalen. Men står för nästan 62 procent av inkomsterna.
Det betyder att växtodling av olika slag ger mer pengar per kvadratmeter än kött och mjölk Slutsats:
Mera grönt är inte bara bra för mattillgången på jorden. Det är också bra för plånboken. Och klimatet.
Vi ska inte sluta äta kött, inte alla av oss. Men med goda gröna tillbehör behöver inte alla biffar väga 200 gram. Och vi kan hålla igen med sydamerikanska filéer, så behöver inte mer regnskog skövlas för beten och sojaodlingar.
