Att investera i studiestödet är att investera i vår framtid
Det åländska studiestödet har inte höjts på många år, och samtidigt har det blivit allt dyrare att leva. Hur ska man kunna fokusera på studierna när studiestödet och bostadstillägget tillsammans inte ens täcker hyran?
Just nu börjar eller fortsätter över 1 000 åländska ungdomar sina studier efter gymnasiet. En förutsättning för att de ska ha möjlighet till det är att de får ett studiestöd som är högt nog att leva på.
Studiestödet från Ams har i år höjts med 1,7 procent. Det är en så kallad indexjustering, alltså att stödet höjs för att matcha ökande levnadskostnader. Enligt åländsk lag ska studiestödet indexjusteras en gång om året. Men efter ett temporärt tillägg i paragrafen låg stödet fryst under läsåren 2013-14, 2014-15 och 2015-16. Inför läsåret 2016-17 var indexhöjningen 0,1 procent, vilket av avrundningstekniska skäl inte ledde till någon faktisk höjning av stödet. Läsåret 2017-18 höjdes studiestödet i enlighet med index med 0,6 procent.
Att höja studiestödet är naturligtvis det enda rätta, just eftersom det blir allt dyrare att leva. Vad som dock sackar efter är bostadstillägget man kan ansöka om som komplement till studiestödet. Särskilda studentbostäder med förmånligare hyra än vanliga bostäder finns på de flesta studieorter, men det är långt ifrån alla studenter som lyckas få tag i en sådan. Köerna är ofta flera år och alla hinner inte ens få ihop tillräckligt med köpoäng förrän man har studerat klart och flyttar vidare.
Att kallt anta att studenter har lägre hyror än icke-studenter, som man gör på Åland, stämmer alltså inte överens med verkligheten. Det här är något som man har uppmärksammat i riket. Sedan förra årets terminsstart ansöker därför studenter som är folkbokförda i riket vanligt bostadsbidrag via FPA, något som ger dem möjlighet till högre bidrag än de tidigare fått.
I dagens läge beviljar Ams bostadstillägg för 80 procent av månadshyran, men det finns ett tak för hur mycket pengar som betalas ut. 226 euro är taket, medan det i de populärare studiestäderna kan vara svårt att ens hitta ett rum under 400 euro. En månadshyra på över 600 euro är inte omöjligt, ens om man delar en lägenhet med någon annan. Men den äter upp mer än studiestödet och bostadstillägget sammanlagt.
Det gör att studenterna blir beroende av att antingen ta lån, jobba vid sidan av studierna eller ha någon som kan stötta dem ekonomiskt. Genom att extrajobba för att ha råd att studera riskerar studierna att fördröjas eftersom inte tillräcklig tid kan läggas på dem. Därmed dröjer det också längre innan studenterna kan ta sig ut på arbetsmarknaden.
Att ha ett tak för hur högt bostadsbidrag som betalas ut är en självklarhet, men det måste grunda sig på verkligheten i de vanligaste studiestäderna för åländska studenter. Dagens nivå är inte rimlig. Meningen med studiestödet är att alla, oberoende av ekonomisk bakgrund ska få möjlighet att studera. Men med dagens skillnad mellan stödets summa och faktiska levnadskostnader faller en stor del av poängen.
Det är viktigt för Åland att unga får möjligheten att skaffa sig en eftergymnasial utbildning. Deras kompetens och erfarenheter är avgörande för samhällsutvecklingen. Av de som flyttar bort från Åland för att studera återvänder många så småningom, och kommer ut på den åländska arbetsmarknaden.
Att satsa på studiestödet är därför en bra investering. För så länge vi sparar in på studiestödet sparar vi också in på vår framtid.
