DELA
Foto: Heidi Hendersson
Ålänningar är bättre än övriga finlandssvenskar på att agera miljövänligt och kvinnor är bättre än män. Orsaken är oklar, men närheten till naturen på Åland kan vara en bidragande orsak.

Att agera är allt, inte motivet

Att diskutera klimathot och krav på omställningar för att ge vår civilisation bättre förutsättningar att överleva är ofta en eldfängd historia.
En delorsak kan vara att vi motiveras att ställa om av så vitt skilda orsaker.

I den finlandssvenska barometern som presenterades i förra veckan, som inte bara frågar om språk och identitet utan även om miljöengagemang, syntes tydligt att ålänningar åtminstone delvis är mer miljömedvetna än andra finlandssvenskar och framför allt att kvinnor är mer miljömedvetna än män.

Generellt har finlandssvenskarna blivit mer miljömedvetna de senaste tio åren. Dubbelt så många handlar miljömärkta varor och betydligt fler handlar närproducerad mat. Det är inte konstigt. För tio år sedan var klimatfrågan, som vi känner den i dag, inget som var och en brydde sig om eller ens kände till.

Ålänningarna är mer miljömedvetna än rikssnittet i flera av frågorna. Vad det kan bero på framkommer inte, men en vild gissning är Ålands placering mitt i ett döende hav, Östersjön. Miljöns allt sämre tillstånd syns tydligt för ålänningarna.

Varför är kvinnor mer benägna att tänka på miljön än män? Den ansvariga forskaren Marina Lindell vid Åbo Akademi kan inte ge någon förklaring till gapet mellan könen. Till Nyan sa hon (i Nya Åland den 31 januari) ”Det finns många undersökningar som visar att kvinnor väljer mer osjälviskt än män” och fortsätter ”Det tänkandet tycks ha följt med även i miljöfrågorna”.

På en rak fråga om det är så att kvinnor är mer empatiska än män vill Marina Lindell inte svara säkert, men säger att hon ”har en känsla av det, ja.”

Klimatförnekare återfinns ofta på högerkanten av det politiska spektrumet. Det kan förklaras med att miljö- och klimatfrågor från början rutats in av liberala vänstergrupperingar som pratat om global orättvisa som en orsak till att bekämpa klimatförändringarna. Det här enligt Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds universitet, som nyligen gett ut en bok om kunskapsresistens.*

Att prata om global orättvisa passar illa ihop med konservativas moralsyn och därför har de svårt att anamma budskapet.

Mikael Klintman menar i stället att man skulle ha bättre framgång om man skulle lyfta fram andra moralaspekter för att värna världens klimat. Exempelvis genom att skapa en berättelse om individens rättighet till en god livsmiljö och skapa en helig syn på naturen som är viktig att bevara för kommande generationer.

I mitten av januari damp nyheten ner om att att världens största kapitalförvaltare, Blackrock, framöver ska satsa på hållbara investeringar. En stor nyhet, rentav ”verkligt historisk” i finansbranschen, enligt rapporteringen i Sveriges Radios ekonomieko. Blackrock är alltså ett amerikanskt fondbolag, ett av världens största. En följd av beslutet är att fler kommer tvingas följa efter, enligt analytiker.

Orsaken då? Ja, det är ingen genuin oro för klimatet, det säger Blackrocks egen vd Larry Fink i en intervju till CNBC om nyheten. Han tror förvisso på klimatforskningen, men han är ingen aktivist. ”Mitt jobb som kapitalist är att ge kunderna så bra avkastning som möjligt” säger han.

Orsaken är alltså att Blackrock nu ser sig tvungna att satsa på hållbara investeringar för att kunna fortsätta tjäna pengar.

I diskussionen om hur vi ska förhålla oss till klimatförändringarna och tackla utmaningarna kan det vara bra att bredda sättet att prata om orsaken till att vi ska göra det. Precis som en god chef vet att den behöver använda olika strategier för att motivera olika typer av arbetstagare, behöver olika människor olika motivation för att bry sig om klimatet.

Klimatet bryr sig inte om vad den enskilda individen motiveras av. Det spelar ingen roll om det handlar om empati för mänskligheten och naturen, om det är insikt i hur ens närmiljö påverkas eller om det handlar om ens ideologi för global rättvisa, om det är för att man månar om den egna rätten till att inte få sin livsmiljö förstörd eller om det är för att man vill tjäna pengar.

Klimatet tackar för varje insats.

* Mikael Klintman för ett resonemang om vikten av grupptillhörighet framom att ha en korrekt verklighetsuppfattning, vilket kan vara intressanta för alla som undrat varför människan har svårt att ta till sig ny fakta. Artikeln om boken finns på Lunds universitets sajt.