Ät som en tonåring för att minska din klimatpåverkan
Var femte svensk tonåring är vegetarian eller vegan.
Att ta inspiration från dem och ändra våra matvanor är ett av de enklaste och mest effektiva sätten att minska vår klimatpåverkan.
I veckan som gått publicerade svenska Naturskyddsföreningen en artikel med tips på hur man kan klimatmaxa sig själv. Efter en rekordtidig Overshoot Day och en extremsommar som är ett direkt symtom på klimatförändringen kommer artikeln som lindring för klimatångesten likt aloe vera på solbränd hud.
Konkreta åtgärder som att sola som en tysk, alltså att sätta upp solpaneler eller byta till miljömärkt elblandning, och resa som en tjej eftersom kvinnor i Sverige åker 30 procent mindre bil än män och dessutom både cyklar mer och åker mer kollektivt.
Ett av tipsen är att börja äta som en tonåring. I Sverige är nämligen nästan var femte tonåring vegetarian eller vegan.
Tanken med tipset är inte att säga att alla borde bli veganer. Betesdjur fyller en viktig funktion genom att hålla markerna öppna och därmed gynna viktiga växter, djur och insekter.
Däremot äter vi i dag så mycket kött att det hotar både planeten och vår egen hälsa. Såväl kor och grisar som kycklingar utfodras ofta med soja, eftersom det är proteinrikt och billigt.
Den soja som används till djurfoder kommer främst från Brasilien och är hårt besprutad. Förutom att den besprutas med ämnen som inte är tillåtna i livsmedelsodling är den stora efterfrågan på soja dessutom en stor bidragande faktor till Sydamerikas regnskogsskövling. När sojan väl hamnar i Finland har den lämnat efter sig ett stort koldioxidavtryck i form av utsläpp från den långa transporten.
Även på hemmaplan är den markareal som används för livsmedelsodling bara en bråkdel av de åkrar som används till djurfoder. En vegetarisk måltid kräver således både mindre vatten och mindre gödningsämnen som riskerar att rinna ut i vattentäkter och hav.
Mindre kött på tallriken leder alltså till mindre blågröna alger, på längre sikt.
Genom att äta kött mer sällan får vi i stället råd att köpa dyrare, mer hållbart kött från naturbetesdjur eller djur som fått ekologiskt foder, och som är lokalt uppfödda och inte har lämnat stora klimatspår i form av transportutsläpp. Dessutom är det djuren som får ta konsekvenserna när köttpriserna pressas.
Även på vegofronten går det att klimatmaxa, och trenden går åt rätt håll. I Finland har havremjölkskonsumtionen på senare tid fullkomligt exploderat, vittnar producenter om, enligt svenska Yle.
Kvaliteten på Finlands havre är i världsklass, vilket gör att även våra havremjölksprodukter är det. Utöver märket Kaslink Aito som förutom på hemmaplan lyckats etablera sig i Sverige och Storbritannien, har dessutom mejerijätten Valio hittat in på havremarknaden.
Av de konsumenter som övergått till att använda havremjölk är de flesta inte de som tidigare köpt komjölk, utan de som redan tidigare använt sig av växtbaserade alternativ. Havremjölken är alltså inte ett direkt hot mot mjölkproducenter. Däremot är den ett välkommet alternativ till mindre klimatsmarta mjölkprodukter, både växtbaserade som sojamjölk, och vanlig komjölk.
Förutom att kräva mer vatten än havre, produceras inte heller soja för livsmedel inhemskt. De flesta av våra sojaprodukter importeras från olika håll runt om i Europa och är mer hållbart framställda än den soja som blir djurfoder.
Det är alltså stor skillnad på den soja som används till livsmedel och den som blir foder. Men det är också skillnad på sojamjölk importerad från Österrike och havremjölk producerad i Finland på inhemsk ekologisk havre.
Det viktigaste att minnas när klimatångesten kommer krypande är ändå att en av de lättaste saker vi kan göra är att öka antalet dagar vi lagar mat utan kött. Och att de dagar vi saknar inspiration kan vi alltid fråga en tonåring.
