SÖK
MENY
Finland står inför ett stort arvsskifte. Den rikaste generationen någonsin lämnar efter sig stora summor som till vissa delar kommer fördjupa de ekonomiska klyftorna i samhället. Det är stor skillnad mellan de som får eller inte får ärva.
De som är födda mellan 1946 och 1950 räknas till Finlands mest förmögna åldersklass – genom tiderna. En omfördelning av denna rikedom är förestående och kommer att påverka efterlevande generationer. De som har föräldrar som lyckats med bostadsaffärer och placeringar kommer dra nytta av släktbanden. De som kommer från mer knapra förhållanden får en tuffare sits. I Sverige, där möjligheterna till bostadsresa varit mer svindlande, varnas det för ett samhälle ”där ärvd förmögenhet håller på att utmana hårt arbete som den avgörande faktorn för ekonomisk trygghet”.
Till den som har ska det vara givet. Det kan skönjas i skattetoppslistorna som publicerades i november där kapitalinkomsterna växer snabbare än förvärvsinkomsterna. Är man rik är det lättare att fortsätta vara rik. Detsamma gäller för ens efterlevande.
Enligt en kartläggning av Andelsbanken är en bostad fortfarande det allmännaste arvet, men placeringarnas andel i arv har vuxit kraftigt de senaste årtiondena. Enligt en enkät som banken låtit utföra med hjälp av Taloustutkimus så uppger 60 procent av finländarna att de har diskuterat ämnet med sina närstående.
”40 procent av finländarna har inte överhuvudtaget diskuterat ärvande med sina närstående trots att ämnet berör nästan varje finländare i något skede av livet. I en del familjer diskuterar man alltså arvsfrågor öppet medan de är tabubelagda i en del”, säger Hanna Porkka, direktör för OP Pohjolas Kapitalförvaltning i ett pressmeddelande.
I rikare kretsar är det vanligare att prata pengar. Bland dem som tjänar över 5 000 euro per månad säger sig redan 77 procent ha diskuterat ämnet.
I Finland ligger det genomsnittliga arvet på 45 000 euro. På Åland ligger siffran på 56 000 euro. I Mariehamn ärver man i genomsnitt 73 000 euro. I Finland måste man skatta på sitt arv, men gränsen höjdes nyligen från 20 000 euro till 30 000. Men många vill ha det som i Sverige, där skatten är helt slopad.
”Att lindra arvsskatten kommer ha konkret och kännbar positiv betydelse för många ålänningar och är en sak som vi länge arbetat för”, säger riksdagsledamot Mats Löfström.
Det kommer ha en speciellt stor betydelse för storarvingarna. Den vanligaste mottagaren av ett arv är enligt Statistikcentralen en 55–64-åring. Dessa personer kan alltså snabbt klättra i de ekonomiska klass-skiktena. Också deras barn gynnas. På Åland är det redan kutym att föräldrar står som garant för huslån och guldkant på vardagen.
”För många unga avgörs möjligheten att köpa bostad i dag inte främst av utbildning eller yrkesval, utan av om man har tillgång till ’mamma och pappa-banken’”, skriver Amanda Göthberg, omvärldsanalytiker på svenska Mäklarsamfundet.
Utan besparingar, rika släktingar eller arv blir det allt svårare att häva sig upp ur ekonomisk marginalisering. Det är en oroande utveckling som det talas allt för lite om.
Svenska Mäklarsamfundets rapport visar på att klyftorna i vårt grannland håller på att växa. 45 procent uppger i deras enkät att de inte får eller inte vet om de får arv. Vetskapen om kommande arv påverkar riskbenägenheten gällande stora ekonomiska beslut; som att köpa hus eller starta företag – beslut som i sin tur påverkar framtida ekonomi.
”Kort sagt kan de som inte har ett arv i ryggen med visst fog anse att systemet är riggat mot dem”, skriver Hbl:s Tobias Pettersson i en artikel på temat.
Nästa generation delas upp i ekonomiska vinnare och förlorare – till stor del baserat på släktskap.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
