Att bli Årets stadskärna är ett stort lyft för Mariehamns självförtroende.Men juryn verkar ha haft bråttom att hitta en segrare. En hel del av stadens uttalade ambitioner ändrades eller återstår att färdigställa.

Det gick fort att fylla Torggatan med det väldesignade budskapet att Mariehamn är Årets stadskärna 2024 i Finland. Så det kom knappast som en överraskning för staden förra veckan. Centrumledaren Dan Ferna berättade att han vid sina tidiga kontakter med föreningen Levande stadskärnor fick frågan ”när vill ni vinna?”.

Att bli Årets stadskärna är utan tvekan en viktig etikett vid en stads marknadsföring. Dels kan det genomsyra allt som hädanefter kommuniceras utåt, men det är också ett viktigt kvitto internt på att arbetet gett resultat.

Priset uppfattas ofta av allmänheten som att man utsetts i konkurrens med alla andra städer i landet, men man tävlar endast mot de andra städer som anmält sig.

Från den svenska sidan vet jag av erfarenhet att intresset emellanåt varit mycket svagt för att delta, men man har inte mörkat vilka andra städer som haft ambitionen. Verksamhetsledaren Pokko Lemminkäinen vill dock inte berätta något om konkurrensen – eller hur många som alls anmält sig, om ens några.

Inte ens Mariehamns representanter säger sig ha en aning.

I grunden är det själva arbetet med att förbättra attraktionskraften som premieras. Dels att få alla intressenter att samarbeta mot ett gemensamt mål, men också hur förändringen visuellt märks för den som besöker staden.

Näringsidkarna i centrum gör rätt i att sträcka lite extra på sig – utan att slå sig till ro.

En mycket stor del av Levande Stadskärnors tillkännagivande och egen publicering riktar in sig på att Telegrafen är färdigställd och binder ihop Mariehamns centrum. Eriksson Capitals vice vd Rebecka Eriksson poängterade dock vid prisceremonin att Telegrafen ännu inte är klar. Det var klokt. Dels pågår ännu byggnationer därinne och det finns utrymmen att fylla, men konceptet kommer sannolikt behöva justeras.

En blåsig måndag i april ger förstås ingen rättvisande bild av dragningskraften i Mariehamns centrum, men under lunchtid i går trängdes fler gäster inne på Julius café än i hela Telegrafen. För säkerhets skull gick jag tillbaka efter min egen lunch i en relativt välbesökt Sittkoffgalleria och noterade att Café Å i entrén samlat lite fler – men att det var ännu färre som nu hittat in genom dörrarna till gallerian.

Det blir upp till bevis i sommar när det gäller Telegrafens attraktionskraft.

Arbetet har pågått sedan City Mariehamns förre ordförande Peter Enberg 2018 satte målbilden att utses till Årets stadskärna 2024. 2021 äskade staden 300 000 euro från landskapet, och presenterade då en detaljerad plan för vad pengarna skulle gå till. Bland annat den lekpark som ännu inte är färdigställd, men ska invigas om några veckor.

Det är förståeligt att planer förändras på vägen, men rimligen bör det finnas en hel del pengar kvar då saker inte infriats enligt ambitionerna.

Högst upp på listan fanns en skridskobana på torget mot Strandgatan. Av den totala budgeten på 787 500 euro utgjorde den 240 000. Den var planerad till 2021, men utreds ännu.

55 000 euro skulle läggas på sommardekorationer. I ansökan beskrivs vindsnurror i åländska färger och färgglada ”fjärilar” i lyktstolpar och träd längs Torggatan. De ersattes av flaggspel.

Vinterbelysning för 120 000 euro innefattade bland annat en nu slopad stjärnhimmel över Torggatan och lysande rådjur vid torget. De sistnämnda blev som bekant istället älgen Råland, ett ”spontanköp” från Helsingborg för 14 500 euro. Uppgraderingen av gatubelysningen som gjorts gick utanpå denna kostnadspost.

Ett lite mindre anslag om 25 000 var avsatt för konstprojekt i glas eller polykarbonat med belysning som skulle visa förstagångsbesökare vägen från färjeterminalen. I dag får man förmoda att de uppsatta klistermärkena ersatt denna ambition.

I andra sammanhang på vägen till Årets stadskärna 2024 nämns att Lilla holmen utvecklas med pengar som blir över när fågelverksamheten avvecklats och att strandpromenaden längs Östra hamnen uppgraderas.

Var och en får göra sin egen bedömning. Förhoppningsvis läggs inte allt på att skicka 25 personer på konferens på den svenska sidan.

I ansökan framgår också att utvecklingen i stadskärnan matematiskt värderas av ett årligt index som kallas Livskraftsmätning. Den används av samtliga städer som aspirerar på titeln Årets stadskärna i Finland. Antalet butiker och restauranger minus tomma lokaler utslaget på folkmängden ger det viktigaste talet kallat ”Centrumets livskraftsindex”.

Utfallet av detta nämndes över huvud taget inte vid utnämningen.

För Mariehamn har detta värde gått bakåt årligen från 2019 till 2023. Det är en utveckling man delar med de allra flesta städerna i undersökningen, undantaget Jakobstad (vinnare 2022), Nådendal och Loimaa.

När jag kontaktar Wilhelms Martti som utför mätningen i ett 30-tal medlemsstäder för att få höra hur 2024 års resultat blev får jag veta att den utfördes först i fredags i samband med hans besök i Mariehamn.

”Juryn baserade sitt beslut på 2023 års siffror”, säger han.

Han återkommer mot kvällen med beskedet att livskraften ökat i den helt nya mätningen. Tomma affärsutrymmen har minskat från 19 till 13 stycken och att flera näringsidkare nu håller lördagsöppet. Alla nya är restauranger.

”Mariehamns butikers och restaurangers geografiska mittpunkt ligger i Telegrafens kvarter”, skriver han.

TEXT:

Björn Nylund

bjorn.nylund@nyan.ax

Mer läsning

Lyckad insamling för Steel FM-hjälpen

Jobb med att färdigställa lekpark drar ut på tiden

Det enkla alternativet är inte alltid det bästa