DELA
Foto: Unsplash
En undersökning visar att var fjärde europé inte är bekväm med sin kropp och nästan var tredje har varit utsatt för så kallad ”body shaming”.

Är kroppshets vår tids religion?

Med högsommaren och varmare väder på intågande så dyker den naggande tanken upp – duger min kropp?

Inom katolicismen var länge de sju dödssynderna, tillsammans med de tio budorden, de främsta utgångspunkterna för diskussioner kring etik och moral. Dessa synder ansågs så pass allvarliga att de som begick dem skulle hamna i helvetet. En av de sju dödssynderna är frosseri – att äta för mycket. En överkonsumtion av mat var alltså lika med en enkelbiljett till helvetet.

Även om detta budskap inte predikas lika mycket i dagens moderna samhälle så upplever många att de döms på bas av sitt utseende, och framför allt, sin kropp.

En undersökning gjord av marknadsundersökningsföretaget YouGov visar att var fjärde europé inte är bekväm med sin kropp och nästan var tredje har varit utsatt för så kallad ”body shaming”, alltså kommentarer med syfte att kränka någon annans kroppsliga utseende. Samma undersökning visar också att bland finländare är endast var tredje person nöjd med sin kropp.

Det innebär att vi alla har en vän, kollega eller granne som varje dag tampas med negativa tankar om sin egen kropp.

Även om frosseri inte längre allmänt anses vara skäl nog för att brinna i helvetet så förväntas vi ändå välja vår mat med omsorg. Vi bör tacka nej till bullen i kafferummet på jobbet, vi talar om att ”unna oss” och är tydliga med att vi måste ”förtjäna” pastan och rödpanget på fredagen.

Med en nästan religiös hängivelsen tar vi oss an den träning och strikta kost som krävs för att uppnå den ideala kroppsformen. En vältränad och definerad kropp som skriker ”hälsosamhet”. Motsägelsen i att en kropp i badkläder ska visas upp i toppform samtidigt som man under sommarmånaderna förväntas äta och dricka gott kan göra vem som helst galen.

Forskning har även visat att vuxnas sätt att tala om mat och träning i närheten av sina barn påverkar barnens kroppsbild. Den svenska psykoterapeuten och ätstörningsexperten Göran Carlsson säger att barns självbild reflekteras av föräldrarnas. Det innebär att föräldrars negativa uttalanden om sin egen, och andras kroppar, kommer att färga barnens egna självbild. Resultatet blir att vi omedvetet för vidare en destruktiv kroppsbild till kommande generation, även om så inte är tanken.

YouGovs undersökning visar att det främst är kvinnor i åldern 45 till 54 år som upplever störst missnöje med sina kroppar. Dessa kvinnor, och även kroppsskamsna män, blir de som sen för vidare sina tankar kring kropp och vikt till sina barn. Mitt i allt blir en dödssynd även en arvssynd.

Alla har vi ett ansvar kring hur vi talar om och till andra människor. Utrop som utåt sett verkar omtänksamma kan ha en oanad negativ påverkan på mottagaren. Kommentarer som ”Har du gått ner i vikt? Vad fin du är.” ger sken av att personens värde ökat i takt med att kilona rasat.

Självklart finns det sjukdomar där risken att drabbas ökar om du lider av övervikt, men det har knappast undgått någon. Ändå känner vi ett behov att påminna våra vänner, bekanta eller arbetskamrater om vilka risker de tar genom att äta den där extra bullen. Fetthat maskerar sig så lätt i till synes välvilliga kommentarer om människors hälsa.

Ansvaret för att sprida ett kroppssunt meddelande som gör att nu levande, samt kommande generationer, kan existera och vara nöjda i sina kroppar ligger på oss alla. Det är vad vi bör engagera oss i att sprida, inte vilken diet som ger snabbast ger dig synliga magmuskler. Vi måste begrava det medeltida tänket att det är fel att njuta av mat.

Det internaliserade kroppshatet är vad som behöver brinna i helvetet – inte människor som äter sig mätta.