Är duschens dagar räknade?
Under pandemin har behovet för dusch, tvagning och skönhetsvård minskat, då vi tillbringat mer tid i hemmet. Men kanske ser vi en början på en långvarig, samt hälsosam och miljövänlig, trend?
Hashtaggen #noshower har trendat under coronaåren och många kändisar, bland annat Jake Gyllenhaal, Brad Pitt och Mila Kunis, har sjungit de duschfria dagarnas lov. Att man duschat mindre under pandemin har sina hemmasittande skäl, men mitt i distansarbetande och brist på sociala evenemang har ett allmänt ifrågasättande kring hygien börjat nästla sig in i det offentliga samtalet. Tvättar vi oss generellt för ofta?
Svaret på den frågan är ja. I alla fall om man frågar författaren och läkaren James Hamblin, som inte duschat på fem år och skrivit en bok om personlig hygien. Han har räknat ut att om man tillbringar 20 minuter varje dag med att tvätta och smörja sig så blir det nästan två år av sammanlagd tid under hela vårt liv. Två år av tvagning.
Han vill med sin bok ”Ren, den nya hudvetenskapen” göra skillnad på hygien och renlighets-ritualer. Hygien handlar om att förhindra smitta och avlägsna smuts (det vi tänker på när vi tvättar våra händer) medan våra ritualer har att göra med normer, sociala påtryckningar och trender (tänk tandblekning eller att använda deodorant).
Det är i den senare kategorin som han, och många andra, vill se en förändring.
Lori Brown, professor i sociologi vid Meredith College i North Carolina, USA, säger till New York Times:
”Vi har blivit så ofta tillsagda att inte lukta och att köpa produkter. Det handlar om kultur. Det handlar inte om biologi”.
För biologin pekar på att vi inte gör vår hud, eller vår kropp, en tjänst genom att tvätta den varje dag. Snarare tvärtom.
Huden agerar som en fysisk barriär för patogener samtidigt som den huserar en stor positiv bakterieflora som hjälper till med detta försvar. Om man allt för ivrigt tvättar bort den här bakteriefloran kan det ställa till med problem.
Hamblin och andra som minskat radikalt på tvättningen uppger att huden och håret efter en anpassningsperiod gör just det, anpassar sig, och resultatet är inte ett illaluktande vrak, utan någon som enligt Hamblin ”luktar som en människa”.
Att sluta tvätta sig helt låter väldigt radikalt, och knappast något som lockar den gemene medborgaren, men vi bör komma ihåg att i historiskt perspektiv är det inte en så främmande tanke. Det fanns en tid då det ansågs skadligt att tvätta sig i vatten. Efter pesten härjat i Europa och badhusen stängde blev folk oroliga över att sjukdomar och patogener kunde ta sig in kroppen via hudens porer. Istället för att tvätta kroppen var det däremot väldigt viktigt att tvätta sina lakan och underkläder.
Men klart är att människan alltid haft en dragning till kroppslig estetik och vård, exempelvis kammar hör till några tidiga arkeologiska fynd. Grottmålningar visar också män utan skägg, vilket antyder att borttagning av kroppsbehåring började tidigt.
Men tvättning, skönhetsvård och kroppspillande i den mån vi ser idag är till stor del driven av konsumtionshets, ideal och reklam. De tidiga tvålföretagen satte en upfattning i system om att människor behöver vara duscha helst varje dag och renlighet och att lukta gott har inte bara blivit en hygiensak, utan en skönhetsstandard.
Men som sagt, det finns skillnad på hygien och renlighetsritualer, och det är här som var och en bör ta sig en funderare. Hur mycket behöver jag egentligen tvätta och smörja in min kropp, och med vad? Många hudvårdsprodukter tillverkas med tvivelaktiga kemikalier samt förorenar vatten med tillsatsämnen och mikroplaster. För att inte tala om den summa pengar vi spenderar på alla dessa krämer, lotions och geler. Samtidigt slösar vi enorma mängder vatten på dagliga duschar.
Förhoppningsvis kommer vi till den punkt där all typ av tvätt, eller icketvätt, ses som okej. Det är väl egentligen där problemet ligger, det otvättade tabut, som sakta men säkert verkar ge vika. Vem vet, om några år kanske vi tycker det är radikalt konstigt att duscha sig varje dag?
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
