DELA
Foto: Fredrik Törnroos
Varje månad anländer en miljon paket till Finland från Kina. Många av paketen kommer från lågbudget-ajter som säljer kopior av andra märkens kläder, men med sämre kvalitet.

Är billiga Kinapaket på väg ur modet?

Kinapaketen blir allt populärare på Åland. Internetshopping har gjort det enkelt att klicka hem kläder från kinesiska sajter, detta trots att ”snabbmodet” är en miljömässig katastrof med mänskliga offer.
Men snart blir det dyrare att handla billigt från Asien.

De dyker upp på Facebook och Instagram. Annonser för moderiktiga simdräkter, bekväma skor och flådiga klänningar. Du kan uppdatera hela din garderob med några knapptryckningar.

Billigt för dig kanske, men notan för hela klädkalaset är desto saftigare.

Varje månad anländer en miljon paket till Finland från Kina. Paketen innehåller oftast kläder.

När Åland Post räknade ihop hur många försändelser som passerat dem i november och december sträckte sig listan över 8 000 varubrev som vidarebefordrats till åländska kunder. Mängden paket är lika stor och köp från kinesiska sajter står för en stor del av dem.

Många av paketen kommer från lågbudgetsajter som säljer kopior av andra märkens kläder, men med sämre kvalitet. Internet innehåller en uppsjö bilder av frustrerade konsumenter som visar upp sin mottagna produkt jämsides en bild av den utlovade från företagets egen hemsida.

Jämförelsen är ofta skrattretande. Men skrattet fastnar lätt i halsen när man tittar närmare på industrin av billiga och lätt-tillgängliga kläder.

Förutom Kina-paketen är ålänningarna ivriga beställare av kläder från andra lågbudgetkedjor, såsom H&M. Desto kändare märke med svenska ägare, men även H&M hör till snabbmodeindustrin. De är en av alla klädjättar som normaliserat fem euros-tröjan och som gjort jackor, skor och byxor till slit- och slängvaror.

Konsekvenserna av den ökande klädkonsumtionen är förödande. Modeindustrin står för drygt 10 procent av de totala koldioxidutsläppen i världen, är den andra största användaren av vatten och förorenar haven med mikroplaster. De som tillverkar kläderna är ofta fattiga kvinnor som jobbar långa dagar i trånga utrymmen för liten lön. Närområdena till klädfabrikerna smutsas ned av utsläpp och giftiga kemikalier.

Ändå hetsar industrin till mer konsumtion.

Sedan 2000 har antalet klädkollektioner per år stigit från fem till runt 20 per år. Det har lett till att kläderna fått en kort livscykel och ses som förbrukningsvaror.

År 2000 producerades 50 miljarder nya kläder, två decennium senare har den siffran nästan fördubblats.

Intresset för etiskt och hållbart producerat mode har ökat i Europa, visar en undersökning från YouGov. För de flesta är det ändå priset som i slutändan avgör om det blir ett köp eller inte. Det gäller även kostnaden för leverans av internetköp.

Enligt en enkät gjord av International Post Corporation (ICP) så är bara 60 procent av konsumenterna beredda att betala tio cent mera för klimatsmart leverans. Hela 40 procent anser alltså att tio cent är för mycket begärt för en vara som redan är prispressad på miljöns och människors bekostnad. När Svenska Yle frågade samma sak i en enkät så svarade endast 18 procent av 2265 läsare att de skulle betala extrakostnaden. Det bådar inte gott för en framtida hållbar klädkonsumtion.

Man kan undra hur den statistiken skulle se ut på Åland. Ålänningarna är kända för att vara snåla, men också relativt miljömedvetna. Frågan är om klickets rus grumlar samvetet?

Men snart blir det svårare att få sin shoppingfix stillad i form av postpaket från nätet. Från 1 januari 2021 tas den undre fria momsgränsen på 22 euro bort, något som hittills särskilt gynnat billiga småköp med subventionerad frakt från kinesiska handelssajter.

Till på köpet så har Världspostföreningen UPU enats om nya regler för just kinesiska nätbutiker. I september höjde de frakten med tiotals cent och ändringen träder i kraft från och med 2020.

Kanske höjer de här ändringarna tröskeln för att oeftertänksamt klicka hem varor som produceras oetiskt och sedan måste transporteras över halva jorden. Det må verka billigt på skärmen, men bakom finns en dyr prislapp.