April, april …
Har medier försökt lura dig i dag?
Bra, det betyder att de nyhetskanaler du nyttjar litar på dig som läsare.
Det finns belägg för att vi har aprilskämtat sedan 1500-talet. Skämt av nyhetsförmedlare är däremot en betydligt yngre företeelse. Det första aprilskämtet i en tidning enligt Nordiska museet är en annons som publicerades i brittiska Evning Standard år 1846. Annonsen meddelade att det var åsneutställning utanför London, när människor kom dit hittade de inga åsnor men de såg varandra och förstod sedan att de var åsnorna i utställningen.
De senaste åren har aprilskämtens plats i tidningsvärlden inte varit lika självklar. Redan för några år sedan började tidningar meddela att de slutar med aprilskämten på grund av att förtroendet för medier har försämrats. Det som står i tidningen ska vara sant, och för att inte sprida falska nyheter såg man ingen poäng i att ljuga för sina läsare, lyssnare eller tittare. Det är förstås en god tanke, men besluten har också fått mothugg.
Det handlar också om förtroende, och vi litar på att ni läsare förstår skillnaden mellan ett misstag, ett skämt och en propaganda publicerat i ont uppsåt.
Journalister gör fel, precis lika mycket som alla andra. Vi missuppfattar, klantar oss eller får felaktig information. Och vi publicerar ibland dessa felaktigheter, även andra dagar än första april. En av utmaningarna med vår bransch är att vi gör allting i offentligheten, både sådant som är rätt och fel. Skillnaden är att vi försöker rätta till våra fel.
Det ska givetvis inte enbart ses som ett svaghetstecken att inte publicera aprilskämt. Det finns många anledningar att avstå. Man kanske inte tycker det är särskilt roligt, man vill satsa på andra saker både utrymmesmässigt och resursmässigt. Och visst, alla tycker säkert inte om aprilskämten. Det får man också ha förståelse för.
Men att avstå på grund av rädslan för förtroendeproblem i de falska nyheternas kölvatten är att inte lita på sina läsare.
Falska eller alternativa nyheter har ett annat syfte, nämligen att undergräva förtroendet för det gemensamma samhällsbygget och öka misstänksamheten. De falska nyheterna är polariserande till sin natur och upphovspersonerna har inga intentioner att rätta felaktigheter. Att företeelsen dessutom nästintill har industrialiserats genom trollfabriker och får hjälp i att sprida materialet genom det ivriga delandet i sociala medier har ingenting att göra med första april.
Så här motiverade Vasabladet och Niklas Nyberg sin linje 2017: Att låta agendasättarna inom fake news-falangen, spridarna av alternativ fakta, få fotfäste i våra hus och styra våra beslut ser jag som mer vanskligt än att publicera ett (väntat) aprilskämt. När seriösa tidningshus låter rädsla och yttre faktorer påverka beslutsgången i våra hus så promenerar vi hastigt ut på svag is. Det är ju precis det som fake news-agendan strävar efter, att påverka våra beslut och rucka på de seriösa tidningshusens trovärdighet. Vår trovärdighet är starkare än att vi inte kan publicera aprilskämt längre.
I dag granskar många sina mediakanaler med källkritiska ögon. Det är bra. Men det ska göras alla dagar, och inte bara de traditionella medierna utan även internetflöden. Om vi hela tiden hade varit lika vaksamma som i dag hade vi haft en mer nyanserad och sansad samhällsdebatt.
