Alkohollag med en stor prislapp för samhället
Bra för handeln, uselt för folkhälsan.
Så kan man sammanfatta Finlands kommande alkohollag.
I dag röstar Finlands riksdag om den nya alkohollagen som med allra största sannolikhet går igenom.
Det innebär i korthet att alkoholhaltiga drycker upp till 5,5 procent ska få säljas i detaljhandeln, till skillnad från 4,7 procent som är gränsen i dag. Det innebär också minskad byråkrati, ett större utbud och en jämnare konkurrenssituation. Men priset kan bli högt.
Social- och hälsovårdsutskottet, Institutet för hälsa och välfärd (THL), finländska Läkarförbundet, nykterhetförbunden, landskapsregeringen, Statens ämbetsverk på Åland, Systembolaget och stora delar av riksoppositionen är några av instanserna som menar att förslaget får negativa effekter för folkhälsan och samhällsekonomin. Det är svårt att argumentera mot dem.
THL konstaterar att en förändrad alkohollagstiftning skulle innebära cirka 150 fler dödsoffer i Finland per år, och att effekten på folkhälsan och nationalekonomin skulle bli märkbar.
Finländarna dricker sig oftare berusade när de väl dricker jämfört med europeiska konsumenter, och ölet står för hälften av finländarnas alkoholkonsumtion. I proportion till folkmängden dör tre gånger så många i Finland i alkoholrelaterade sjukdomar och alkoholförgiftning som i Sverige och Norge. I och med förslaget ökar antalet försäljningsställen för starköl, alkoläsk och liknande alkoholhaltiga drycker från 350 till över 5 500 försäljningsställen med mera generösa öppettider.
Alkoholforskaren Peter Eriksson säger till Svenska Yle att ökad tillgång alltid leder till ökad konsumtion, och kallar förslaget det värsta som gjorts under hans livstid.
Trots effekterna för folkhälsan och den offentliga ekonomin kommer lagförslaget alltså ändå gå igenom riksdagen i dag. Hur kommer det sig?
En av orsakerna är att den nya lagen kommer med ett löfte om 100 miljoner euro till statskassan. Samlingspartiet har i utbyte mot procenthöjningen accepterat en kommande höjning av alkoholskatten, vilket beräknas ge 100 miljoner extra i statskassan. Den kommer att förenkla byråkratin kring tillstånd som krävs för restauranger och barer.
Den kommer att underlätta gårdsförsäljning vilket betyder att mindre aktörer som mikrobryggerier lättare kan konkurrera med sina produkter. Hantverksöl bryggs oftare starkare än mellanöl för smakens skull och för att sälja ölet i bland annat mataffärerna behöver recepten spädas ut. Starkare öl i matbutikerna betyder en ökad möjlighet för små aktörer att nå ut med sina bästa produkter, utan att behöva omhuldas av Alko.
Det jämnar också ut konkurrenssituationen de olika dryckerna emellan eftersom det i dag bara tillåts försäljning i detaljhandeln för produkter vars alkoholhalt har tillkommit genom jäsning.
Men är fördelarna faktiskt större än nackdelarna?
Den nya lagen lämnar också det statliga alkoholmonopolet Alko i skottgluggen. I lagen definieras inte huruvida det ska vara tillåtet att som privatperson importera alkohol från andra europeiska länder. Orsaken är att regeringspartierna Centern och Samlingspartiet inte kan komma överens om hur man vill ha det, och väljer att lämna beslutet öppet. Om det blir tillåtet att importera alkohol som privatperson från andra länder utmanas Alkos monopol i Finland, vilket även är en av drivkrafterna bakom de föreslagna avregleringarna.
Ur åländskt perspektiv är det inte heller bra att det finska alkoholmonopolet utmanas, eftersom rederiernas tax free-försäljning också får ökad konkurrens av hela detaljhandeln.
Det finns ett behov att förnya alkohollagen i Finland men i dess nuvarande form är prislappen för folkhälsan och samhällsekonomin för stor för att det ska vara ett bra förslag.
