DELA
Politisk ideologi är viktigt för de åländska väljarna, det visar den valundersökning som Rasmus Lindqvist gjort. Utgående från tio påståenden som väljarna fått ta ställning till har han placerat partiernas väljare i ett fyrfält där man kan se dels höger-vänster-skalan, dels GAL-TAN-skalan. GAL står för grön, alternativ och libertär och TAN för traditionell, auktoritär och nationalistisk.

Ålänningarna följer global trend

För de åländska väljarna är ideologi på vänster–höger-skalan fortfarande viktig och väljarens boendeort, utbildning, kön och ålder – i den ordningen – spelar roll när ålänningen väljer kandidat. Och det är precis i linje med den globala trenden.

Rasmus Lindqvists delstudie om det åländska lagtingsvalet i den senaste finlandssvenska barometern är ett berömvärt initiativ från Åbo Akademi. Generellt är det bra med forskning och valundersökningar även på regional nivå. Det bekräftar Åland som ett självstyrt område.

Studien visar att vänster–höger-ideologi spelar roll för den åländska väljaren, men att här även finns den traditionella korrelationen mellan boendeort, utbildning kön, ålder och vem man röstar på. Studien bekräftar att boendeorten är viktigast.

Den som bor på landsbygden, är lågutbildad, man och äldre röstar på partier som ligger till höger och har en mer traditionell, auktoritär och nationalistisk syn på världen. Väljaren som bor i stan, är högutbildade, kvinna och yngre röstar på partier som ligger mer till vänster och har mer gröna, libertära och alternativa värderingar.

För att komplettera den vanliga höger–vänsterskalan har statsvetare gjort ett fyrfält med redan nämnda värderingar, där en traditionell, auktoritär, nationalistisk syn, förkortas TAN, finns i den ena ändan och gröna, libertära och alternativa värderingar, förkortas GAL finns i den andra. Upplägget ger en till dimension till den mer ekonomiska konflikten mellan höger och vänster och visar på polariseringen i dagens samhälle.

De ålänningar som deltog i studien fick svara på tio påståenden för att placera dem på vänster–höger-skalan och på skalan med värderingar från traditionell, auktoritär och nationalistisk till grön, libertär och alternativ.

Grafens resultat visar alltså ingenting om vilken politik som partierna predikar eller var partierna står i förhållande till varandra i fyrfältet, utan var partiernas väljare befinner sig, vilket man bör komma ihåg när man drar slutsatser.

Resultatet presenterades i Nya Åland den 6 juli och ett par saker överraskar.

Väljarna som röstat på Socialdemokraterna står förhållandevis långt till vänster. Det beror högst sannolikt på att det inte finns något alternativ till vänster om Socialdemokraterna. Om ett renodlat vänsterparti fanns med i leken hade det sett annorlunda ut.

Att Socialdemokraterna i grafen ligger längre mot det gröna, libertära och alternativa hållet än Hållbart initiativ är däremot mer anmärkningsvärt. Vad det här beror på är inte helt lätt att utläsa, men kan eventuellt bero på att HI är nytt medan Socialdemokraterna har en längre historia av att vara ett grönt alternativ.

Ålands framtids väljare placerar sig längst högerut, vilket kan verka konstigt, eftersom partiet växt fram ur Centern och även för en politik som ligger ytterst nära centerpolitik. Rasmus Lindqvist konstaterar att det här sannolikt beror på ett litet och missvisande urval.

Obunden samlings väljare placerar sig strax höger och strax mer tradtionellt, auktoritärt och nationalistiskt än Centern i grafen. Vid första anblick är Ob:s placering det som överraskar mest, eftersom den politik som de i lagtinget invalda Ob-politikerna för, ger sken av att vara betydligt mer traditionell, auktoritär, nationalistisk och höger än väljarnas position nästan mitt i fyrfältet.

Orsaken till placeringen är rimligen att Obundna ställde upp den största mängden kandidater och att partiet är just obundet, utan enhetlig politisk linje. En spretig palett kandidater samlar en spretig skara väljare som är utspridda i fyrfältet. När medeltalet för väljarna räknas ut resulterar det i en placering i mitten.

Det är svårt att dra säkra slutsatser, speciellt för de små partierna, eftersom deltagarurvalet kan slå fel när antalet är litet.

Trots det kan man åtminstone fråga sig om Obundna väljare känner att det är deras ideologi och politik som förverkligas av de fyra herrar som valts in i lagtinget med hjälp av deras röster? Om väljarna konstaterar att deras röst gett resultatet att en annan än den egna önskade politiken förverkligas kanske de väljer annorlunda i nästa val. Ob-väljarna har ju, till skillnad från de socialdemokratiska väljare som står längst till vänster, alternativ i det relativt stora utbudet av åländska partier.

Kort sagt. Undersökningen visar på problemet med ett obundet parti som är personfokuserat men befinner sig i ett politiskt system där ideologi i grunden är viktigt.

För partierna är studien däremot en guldgruva om man vill anpassa sin politik efter sina väljare.