Åland Gallup gav en fingervisning inför valet
Opinionsundersökningar är ett trubbigt verktyg och Åland Gallup likaså.
Nu kan vi konstatera att enkäten i alla fall var någonting på spåret.
De senaste åren har bjudit på bekymmer för opinionsundersökningsbranschen. Milt uttryckt.
2016 var ett speciellt dåligt år. De flesta trodde inte att britterna skulle rösta för att gå ut ur EU eller att amerikanerna skulle välja Donald Trump till president. Men tji fick de som förlitat sig på opinionsundersökningarna.
På närmare håll har opinionsundersökningsföretagen fått klia sig huvudet för att förstå sig på varför Sverigedemokraternas väljarstöd ständigt underskattades. Allt detta har lett till en förtroendekris i opinionsmätarbranschen.
Men opinionsmätning är ingen exakt vetenskap och ska därför heller inte tolkas som en sådan. Tillförlitligheten varierar, beroende på bland annat metodvalet, antalet tillfrågade och svarsfrekvensen. En opinionsundersökning kan aldrig vara exakt, så vida man inte tillfrågat varje person i den grupp man undersöker, vilket oftast är praktiskt omöjligt.
Att blankt lita på opinionsundersökningar är dumt. Dessvärre händer det allt för ofta att journalister drar för höga växlat på opionsundersökningsresultaten genom att sätta stora rubriker på förändringar som faller inom felmarginalerna.
Man bör också komma ihåg att mätningarna säger något om förändringar i opinionen, men ingenting om varför de äger rum. Detta även om spekulativa orsaker ofta presenteras jämsides med resultaten.
Opinionsmätningarna är, trots ovan nämnda brister, viktiga. De kan stimulera debatten och på så sätt gynna demokratin.
För snart ett år sedan lanserade Nya Åland i samarbete med Mats Adamczak Åland Gallup.
Genom månatliga webbaserade enkäter frågar vi ålänningarna om vad de tycker i olika sakfrågor. Satsningen gjordes för att vi skulle få mer fakta på fötterna och kunna mäta valtempen inför höstens kommunal- och lagtingsval. Glädjande är att den har engagerat, med hundratals svarande varje månad.
Åland Gallup är ett ambitiöst projekt, men det är en enkät och inte en opinionsundersökning från ett specialiserat opinonsundersökningsföretag.
I förra månadens Åland Gallup ingick frågan om vem man skulle rösta på i riksdagsvalet och efter söndagens val har vi för första gången facit på hand. Gallupresultatet prickade kandidaternas ordningsföljd, men underskattade Mats Löfström och överskattade de övriga kandidaterna.
När man bortser från de 12 procent som i gallupen uppgav sig vara osäkra på vem de skulle att rösta på fick Mats Löfström ett stöd på 73,7 procent – knappt 11 procent mindre än valresultatet. Det är alltså långt ifrån perfekt resultat, men likväl gav gallupen en klar fingervisning inför valet.
Höstens lagtingsval kommer att bli de stora kraftprovet för gallupens exakthet, inte minst med tanke på enkätens månatligen återkommande fråga: ”vem skulle du rösta på om det var val i dag?”.
För en andel åländska väljare är personen antagligen ännu viktigare än partiet. Väljer ens kandidat att inte ställa upp, kanske ens röst faller på ett annat parti. Innan vallistorna är säkerställda innebär det en osäkerhetsfaktor i enkätresultatet, vilket Adamczak själv påtalat.
Vi får hoppas att intresset för gallupen håller i sig, för även med givna osäkerhetsfaktorer är det vårt bästa sätt att mäta vart opinionen lutar på Åland. Ju fler som är med i enkäterna, desto säkrare blir prognosen.
Den 20 oktober har vi svaret svart på vitt.
