Åland borde utlysa ett klimatnödläge
Både den åländska och den finska klimatlagen är under bearbetning, men tiden börjar bli knapp.
Åland behöver både snabba, konkreta åtgärder och starka ställningstaganden. Här kunde man gott följa andra länder, kommuner och städer och utlysa klimatnödläge.
Finland har som mål att vara klimatneutralt 2035. Därför ska man nu revidera klimatlagen som togs i bruk 2015. Ålands klimatlag är även den under bearbetning och är inte bara praktiskt, utan symboliskt viktig i en allt varmare värld. Men vi borde gå ännu ett steg längre och ringa i nödklockan.
Läget är allvarligt.
2020 är på god väg att bli ett av de tre varmaste åren någonsin uppmätt. De senaste åren har vi sett värmerekord efter värmerekord i takt med oroväckande nyheter om tinande permafrost, skogsbränder, översvämningar och bleknande korallrev. Klimatkrisens acceleration och dess konsekvenser har tagit både forskare och allmänheten på sängen. Ju mer som forskas, desto mer inser man hur pass allvarliga skeenden vi står inför. Och hur snabbt det går.
I början av december utkom FN, Lancet Countdown och Världsmeteorologiska institutet med alarmerande rapporter. Trots nedstängningarna under pandemin har koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären fortsatt att stiga vilket binder planeten till en fortsatt uppvärmning för generationer framöver. Den genomsnittliga globala temperaturen 2020 förväntas vara 1,1-1,2 grader över pre-industriella nivåer.
FN:s ”Production gap report” visar på att vi ligger långt från målet som sattes i Paris 2015, där man förband sig till att minska den globala uppvärmningen med 2 grader, men helst 1,5. Forskning som gjorts sedan dess visar på att till och med 1,5 grader är vanskligt och riskerar att ha irreversibla domino-effekter.
Världen har dock inte insett allvaret. Siffrorna visar att världens länder tillsammans ämnar producera 120 procent mer fossila bränslen fram tills 2030 än vad som skulle få släppas ut för att nå klimatmålen.
EU har gjort klimatet till ett av sina prioritetsområden i den ekonomiska återhämtningen efter covid-19. Efter långa förhandlingar beslutade Europeiska rådet på fredagen att EU ska minska sina nettoutsläpp med minst 55 procent fram till 2030, två dagar före femårsdagen av Parisavtalet. Men det är inte tillräckligt.
EU skulle behöva uppnå en 65 procentig minskning av koldioxidutsläpp 2030 för att nå målen som sattes i Parisavtalet, enligt plattformen Climate tracker, som följer utvecklingen i världen. Som det ser ut nu är EU alltså inte tillräckligt ambitiösa för att begränsa den globala uppvärmningen till de 1,5 grader som är rekommenderat. Nu behövs snabba åtgärder från alla medlemsländer.
De globala utsläppen behöver minska med 6 procent varje år från och med nu till 2030 för att undvika en katastrofal temperaturökning. Experter bönar och ber nu politikerna att ta tillvara på den möjlighet som covid-återhämtningen innebär. Om vi kan starta om ekonomin på ett grönare sätt har vi fortfarande en chans.
”Det här är självmord. Mänskliga aktiviteter är roten till vårt förfall, men det betyder också att människan kan lösa det”, säger FN:s generalsekreterare António Gueterres.
Han beskriver klimat – och miljökrisen inte bara som ett politiskt test, utan också ett moraliskt sådant.
Förra veckan utlyste Nya Zeeland klimatnödläge. EU som stort gjorde det redan 2019, men även enskilda städer och kommuner har markerat sina politiska ställningstaganden. Här kunde Åland ta modell av Helsingfors och Stockholm och tydligt visa att klimatkrisen är det största hotet mot mänskligheten och planeten just nu.
Det är fråga om moral, om politik, men också ren och skär överlevnad.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
