DELA
Foto: Joakim Holmström
Om påverkanskampanjer får ske i det dunkla ökar såklart risken för att otillåtna eller tvivelaktiga metoder används. Därför är det bra att Finland lagstiftar för att öka insynen. Hur blir det på Åland?

Åland behöver också ett lobbyregister

I riket kan medborgare från och med 2023 läsa vilka lobbygrupper som träffar beslutsfattare, hur ofta och med vilka syften. Det är ett stort steg framåt för demokratin och transparensen. Får Åland något motsvarande?

Många tänker säkert på amerikanska filmer där pengar byts mot politiskt inflytande i dunkla korridorer när lobbying nämns. Men i verkligheten är det inte lika dramatiskt. Lobbyverksamhet är ett sätt för personer, intressegrupper eller företag att påverka politiska beslut. Det sker ofta och i många former, och är en väsentlig del av demokratin. Medborgare ska ha möjlighet att arbeta för att den egna gruppens intressen inte glöms bort mellan valen.

Men gränsdragningen mellan lobbying och korruption är inte alltid solklar. Och Finland har i dagsläget inga regler för lobbyverksamhet. Om påverkanskampanjer får ske i det dunkla ökar såklart risken för att otillåtna eller tvivelaktiga metoder används. Därför är det bra att Finland nu skapar ett offentligt och obligatoriskt register för att öka transparensen. Registret ger alla möjlighet att granska av vem, hur ofta och i vilka frågor som våra beslutsfattare, både politiker och tjänstemän, utsätts för uppvaktning.

Lagen om det nya öppenhetsregistret fördes förra veckan vidare till Justitieministeriet och ska nu på remissrunda till riksdagen. Enligt förslaget ska öppenhetsregistret offentliggöra möten som anses vara lobbyverksamhet, i det här sammanhanget definierat som planmässig och långvarig verksamhet och kontakt med beslutsfattare. I nuläget är planen att de som arbetar i riksdagen, vid ministerierna och i statens ämbetsverk ska ingå.

Det finns undantag för vilka möten som ska registreras: verksamhet på gräsrotsnivå, träffar som sker på fritiden, vanliga myndighetskontakter, deltagande i arbetsgrupper, sporadisk och småskalig kommunikation, ägarstyrning och partiverksamhet. Det kan så klart ändras innan lagen förhoppningsvis träder i kraft 2023 eftersom förslaget ännu inte är färdigbehandlat.

Frågan är hur det blir på Åland: har åländska lagstiftare målet att införa något liknande? De åländska förhållandena ser i och för sig lite annorlunda ut än i riket. Den typ av korruption som utgör störst risk här, vänskapskorruption, kräver färre formella möten och eftersom Åland är litet och ”alla känner alla” så kan olika särintressen nå beslutsfattare utan att fastna i det nät som man nu vill skapa på rikssidan.

Med det sagt skulle det ändå vara bra att få veta vem som träffar våra beslutsfattare och i vilka syften.

Ett motsvarande register skulle vara bra också eftersom det är viktigt att Åland inte halkar efter riket vad gäller lagstiftning som ska säkra insynen i våra demokratiska institutioner. Åland har en egen offentlighetslag som åtminstone delvis har trätt i kraft.

Delvis eftersom lagen inte ännu omfattar de offentligt ägda bolagen. Många av de branscher som de åländska offentliga bolagen bedriver verksamhet inom har dessutom specifikt pekats ut som riskområden för korruption av Finlands justitieministerium.

I samband med offentlighetslagens behandling i lagtinget gavs medborgarna löftet att en skild lag för de offentliga bolagen skulle arbetas fram. Målsättningen var att ha ett färdigt förslag till hösten. Löven har fallit och isarna har börjat lägga sig i våra vikar, ännu har inget sådant lagförslag presenterats.

Åland förtjänar lagar som säkrar medborgarnas insyn. Det är upp till landskapsregeringen att se till att vi inte får sämre förutsättningar här än i riket.

Just nu riskerar Åland att halka efter.

Tack för att du väljer Nya Åland!

Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.

Välj belopp