DELA
Foto: Stefan Öhberg

Åland behöver en satsning på bokutgivning

Att ge ut en bok är ett litet helsike.

Det vet alla som någonsin försökt.

Och allt fler försöker.
Under 2017 gavs ett tiotal böcker ut på Åland.

Om man har skrivit en bok har man olika alternativ: man kan bli antagen av ett förlag som sköter allt från korrektur till marknadsföring, eller man kan ge ut boken själv. Bland de böcker som gavs ut 2017 är ungefär hälften egenutgivna.

Att ge ut böcker på eget förlag, som det heter, behöver inte vara en kvalitetsmarkör. Förlag ger ut dåliga böcker, och skribenter ger ut strålande böcker, det finns det gott om exempel på.

I takt med att allt fler vill skriva en bok, och allt fler faktiskt också gör det, ökar egenutgivningen.

Det här har Nylands litteraturföreningen insett och vidtagit åtgärder som torde gagna så väl föreningens medlemmar som litteraturen i stort.

Sedan några år tillbaka har Nylands litteraturförening bland annat erbjudit sina medlemmar att mot ersättning anlita en lektör. En lektör har som uppgift att läsa manus och komma med förbättringsförslag. En lektör är med andra ord en professionell läsare.

På ett etablerat förlag har författaren tillgång till bland annat en lektör, men ger man ut boken i egen regi är just en lektörstjänst vad många behöver. Inget manus är färdigt efter en genomskrivning, eller ens fem redigeringsomgångar, och författaren blir blind för sin egen text.

En författare behöver också en korrekturläsare, kanske en faktagranskare om ämnet kräver det och en språkgranskare.

Boken ska layoutas och den ska få en tilltalande pärm, den ska marknadsföras och distribueras.

Få författare är primärt skickliga på layout och administration. Det är skrivandet som fått dem att skriva, inte glädjen i en god marknadsföringskampanj.

Därför är det bra att Nylands litteraturförening satsat på en verksamhet där man stöder medlemmarna i bokutgivning.

Ålands motsvarighet, Ålands litteraturförening har valt en annan väg. Här satsar man på evenemang i stil med Poetry Slam, vilket både är omtyckt och logiskt. Det är också en följd av landskapets och fondernas bidragspolitik.

Ekonomiska bidrag betalas hellre ut till evenemang, det vill säga arrangemang av engångskaraktär. Handledning i bokutgivning är en mer genomgripande och långsiktig satsning, varför en sådan inriktning skulle kräva mer av styrelsen, både i fråga om tid och pengar.

Efter att Ben Johans så gott som helt lagt ner PQR saknar Åland ett eget förlag. Trots detta är den åländska bokutgivningen stor, bred och något att vara stolt över. Icke dess mindre behöver egenutgivarna hjälp, precis som alla författare.

Det är rimligt att tänka sig att Ålands litteraturförening stöder bokutgivarna, men då behövs verksamheten diskuteras och bidragspolitiken förändras.

Och varför inte? Aspirerande författare finns det gott om, och att skriva en bok är ett helsike.

Det vet alla som någonsin försökt.