DELA
Foto: Jonas Edsvik

ÅHS förlorar ingenting på öppenhet

ÅHS-styrelsen står fast vid att inte offentliggöra förslag och beslutsunderlag förrän efter att besluten är fattade.

Men ÅHS har ingenting att förlora på transparens, snarare tvärt om.
Mogens Lindén – läkare på ÅHS, facklig representant och personalrepresentant i ÅHS samarbetskommitté – kräver att styrelsen ska offentliggöra beredning och beslutsförslag innan besluten har fattats i styrelserummet. Men svaret blev nej. Först efter att styrelsen har fattat beslut får allmänheten veta hur den kom fram till sina beslut.

Det baseras på en paragraf i lagen om allmänna handlingars offentlighet från 1977 och en paragraf i förvaltningslagen från 2008. I en skrivelse till Nya Åland motiveras ståndpunkten, först genom förvaltningslagens femte paragraf:

”Arbetet vid myndigheten ska bedrivas under så stor öppenhet som lagstiftningen om allmänna handlingars offentlighet medger”.

Sedan hänvisar ÅHS till lagen om allmänna handlingars offentlighet, femte paragrafen:

”Inom myndighet uppgjort betänkande, utlåtande eller promemoria för ärendets beredning, samt förslag till utkast till avgörande är icke-offentliga förrän ärendet slutbehandlats hos myndigheten”

ÅHS konstaterar därför att:

”Beslutsförslag och beredningsunderlag till stöd för styrelsens beslut är som regel inte sådana handlingar som bör hemlighållas /…/ Däremot är tidpunkten för när dessa handlingar blir bestämd så att det inträder när ärendet är slutbehandlat hos myndigheten.”

ÅHS gör alltså tolkningen att uppgifterna är offentliga. Tidpunkten när de blir offentliga är däremot knäckfrågan. Vill personalen föra fram åsikter eller granska på vilka grunder ett styrelsebeslut ska fattas är det, med nuvarande bestämmelser, för sent.

Enligt ÅHS chefläkare Olli-Pekka Lehtonen är det på flera håll i riket praxis att inom den offentliga sjukvården publicera underlag och förslag före styrelsen ska fatta beslut.

Det finns även lokala exempel. I Mariehamns stad har man bestämt att öppenhet är den princip som gäller. Därför offentliggör staden underlag och förslag innan beslut fattas, till skillnad från ÅHS. Stadens motivering är att all offentlig verksamhet ska tåla granskning.

Det är möjligt att lämna ut förslag och beredning innan besluten fattas, men styrelsen har ingen skyldighet att göra det. Däremot går det att hävda att tolkningen som görs av ÅHS inte är i enlighet med lagens anda och mening.

Om man går så långt som till förarbetet till lagen om allmänna handlingars offentlighet från 1977 så skrev landskapet följande:

”Av särskilt intresse i den allmänna diskussionen både i riket och Sverige har varit de handlingar som tillkommit vid ärendenas beredning. Man har där eftersträvat större möjligheter för allmänheten att få insyn redan på beredningsstadiet. I detta avseende går framställningen (landskapsstyrelsens, reds anm) betydligt längre än rikslagen. Ur ännu inte offentlig handling skall nämligen uppgift kunna ges med myndighetens samtycke.”

Att öka transparensen är en bra sak. Att förbättra personalens möjligheter att påverka besluten som berör dem och verksamheten leder till bättre beslut. Det leder också till att personalen blir inkluderade i de beslut som fattas. Det stärker en organisation, det försvagar den inte.

ÅHS-styrelse består dessutom av politiskt tillsatta representanter. Även om ledamöternas intentioner är de allra bästa finns inga krav på sakkunskap inom verksamhetsområdet hälso- och sjukvård. Beröringsytorna med de som jobbar i verksamheten är dessutom få. Föredragande på styrelsemötena är hälso- och sjukvårdsdirektören, hon får därmed ett stort inflytande över besluten som ska fattas. Det sker dessutom med begränsad insyn innan besluten ska fattas.

Att gå mot en mindre öppen kultur är inte i tiden, och inte heller i enlighet med lagens anda. Och eftersom det finns utrymme att göra en annan tolkning om öppenheten borde ÅHS omvärdera sitt beslut och ge personalen möjlighet att påverka. Det leder också till att allmänheten får ökad insyn i denna för Åland mycket viktiga verksamhet.