884 dagar av ovisshet
Brexit närmar sig och i den pågående thrillern kan ingen förutspå hur det kommer att sluta.
EU:s medlemsstater har godkänt Storbritanniens utträdesavtal men det är fortfarande oklart om britterna själva går med på det.
I 884 dagar har den brittiska regeringen försökt leva upp till allt den lovade när väljarna röstade för att lämna EU. I ytterligare 122 dagar kommer Storbritannien att vara kvar, innan det är dags för brexit på riktigt.
För cirka två veckor sedan presenterades utträdesavtalet och sedan dess har den brittiska regeringen hunnit godkänna det. Men det var inte smärtfritt.
Morgonen efter regeringssammanträdet avgick bland annat Storbritanniens brexit-minister och huvudförhandlare Dominic Raab. Storbritanniens premiärminister Theresa May är nu inne på sin tredje brexit-minister.
Att EU:s medlemmar accepterade det 585 sidor långa avtalet i söndags var väntat. Vad den andra sidan vill är däremot fortfarande oklart.
Utmaningen för Theresa May blir att få ett mycket splittrat brittiskt parlament att godkänna avtalet. Kritiken kommer nämligen från båda håll. De hårdföra brexit-förespråkarna vill ha ett tuffare avtal och är missnöjda av den orsaken. Brexitmotståndarna vill inte ha något utträde alls och har aviserat att de tänker rösta nej.
I nuvarande avtal finns en övergångsperiod till år 2020 där Storbritannien fortfarande omfattas av EU:s regler. Om parlamentet säger nej finns en risk att det blir ett utträde utan något avtal alls. Det kan med andra ord bli en ”no deal-brexit”. Bland de som vill lämna EU fullständigt frodas fortfarande drömmen om ett sådant utträde. Men det lär få stora konsekvenser.
– Inget avtal betyder inte enbart att det inte blir ett handelsavtal, skriver tidsskriften the Economist.
Det betyder att Storbritannien kommer att stå utanför de regelverk som finns för till exempel för de internationella energimarknaderna, finansmarknadskontrakt, medicinreglering och mycket mer.
Brexitmotståndarna går så långt som att förutspå livsmedelbrist på grund av de förändrade handelsreglerna vid en no deal-brexit.
Chansen att omförhandla avtalet är enligt EU:s ordförande Donald Tusk lika med noll. Det blir inte bättre än så här. De parlamentsledamöter i Storbritannien som tror att de kan få ett bättre avtal genom att förkasta det som ligger på bordet kommer att bli besvikna, enligt Tusk. Och även om ett annat avtal skulle vara möjligt, så skulle britterna själva ha svårt att enas om hur ett sådant avtal skulle se ut eftersom att splittringen är så djup.
Det går alltså att säga att ingen är särskilt nöjd, och ingen vet riktigt vad som kommer att hända.
I Storbritannien lyfts till och med frågan om en andra folkomröstning där britterna återigen skulle få mölighet ta ställning till om de faktiskt – nu när de vet vad det innebär – vill lämna EU. Den jämna folkomröstningen som ligger till grund för beslutet ifrågasätts också.
De äldre, som i större utsträckning var för ett utträde, blir färre och bland de unga, som i större utsträckning vill stanna kvar i EU, har flera fått rösträtt. Det är i alla fall ett resonemang som förs av de som vill stanna kvar i EU-samarbetet.
Men med drygt 120 dagar kvar verkar en till folkomröstning i nuläget vara omöjlig att hinna med.
Den pågående röran efter brexit-omröstningen ett bevis på vad som kan hända när ett populistiskt lösningsförslag blir huvudspåret i en komplex fråga. Vi har sett många exempel på när personer med enkla förklaringar vinner makten, förklaringar som sedan rämnar när de synas närmare.
Det är också ett bevis på vilka sår den här typen av polariserande frågor river upp. För även om utträdet faktiskt sker, och Storbritannien trots alla varningssignaler klarar sig, så måste partierna i parlamentet efteråt kunna samarbeta igen.
884 dagar har gått, 122 dagar är kvar. Det enda vi kan vara säkra på är att ingen riktigt vet vad som ska hända.
