50-åringen som har revolutionerat världen
Internet fyller 50 år denna vecka.
Ett halvsekel senare är uppfinningen världsomspännande med över fyra miljarder användare. Men vad hände med etiken?
LO.
Det var det första meddelandet som skickade mellan två datorer. Det var meningen att man skulle skicka ordet LOGIN men datorn kraschade efter två bokstäver.
Det här var samma år som människan tog sina första månsteg, Beatles hade sin sista show och Woodstock gick av stapeln. Men det var dessa två bokstäver, LO, som skulle bli det mest revolutionerande för framtiden. Men inte bara i en positiv bemärkelse.
Det var den 29 oktober som en forskargrupp i USA lyckades skicka det sensationella meddelandet. Och med det var en ny era född.
Till en början anslöts endast universitet och forskningsanstalter. Det var ju trots allt det som var tanken med kommunikationsnätverket.
Den nya teknologin blir dock allt mer populär och revolutionen peakade när den engelska forskaren Tim Berners-Lee 1989 introducerade World Wide Web, www. 1993 introducerades den första webbläsaren, billiga modem lanserades och det dröjde inte länge förrän datorn spred sig långt utanför forskningsinstitutens väggar.
Den svenska internetpionjären Patrik Fältström, som Nya Åland intervjuade 2016, var under slutet av 80-talet med och byggde upp det regelverk som ligger som bas för internets struktur.
”Ingen styr internet. Alla som bidrar med något på internet ansvarar för sin del”, sade han då.
Idén att internet ska vara en universell, allmän plattform är grundstenen i regelverket. Men den 12 april, 1994, tog nätverket en ny vändning i och med att det första vidsträckta spam-reklammeddelandet skickades ut.
”Den kollektiva responsen av vårt forskarsamhälle var ”Hur vågar de?” Vår mirakulösa uppfinning, ett forskningsnätverk kapabel till gränslösa kalkyler har blivit kapat för att sälja… tvättmedel?”
Det skriver Leonard Kleinrock, handledare till den elev som skickade det första datameddelandet, i en krönika i New York Times.
Ett år senare hade internet 50 miljoner användare. 2019 uppskattas antalet till 4,39 miljarder. Även om internet fortsättningsvis används för informationsspridning, för teknologisk utveckling och för att koppla samman världen och människorna i den, så är reklam, porr och underhållning en stor del av internetvardagen.
Det är förstås en bra sak att internet inte stannade som en elitklubb för forskare, men i en intervju med AP konstaterar Kleinrock att det också är ett ”perfekt recept för den mörka sidan”. Han konstaterar att man hade behövt mer än bara ingenjörs-tänk vid skapandet av det som skulle bli ett globalt nätverk.
”Vi var inte de sociala forskarna som vi borde ha varit.”
I takt med övervakningsskandaler och falska nyheter blir frågan om den etiska internetanvändningen allt mer aktuell. Men här måste man särskilja på verktyget – internet – och den som begår brotten eller de etiskt tvivelaktiga aktionerna. Och det finns fortfarande en möjlighet att styra om utvecklingen.
Enligt Pew Research center som frågat över 500 människor inom teknologi, forskning och politik så anser majoriteten att internet kommer leda till en förändring till det bättre även i framtiden. De räknar bland annat med teknologiska framsteg som leder till längre liv, mer fritid samt mer jämlik fördelning av pengar och makt.
Men de höjer också en röd flagga för ökad övervakning och data-missbruk av både företag och regeringar. Här krävs medvetet agerande för att gå mot den ljusare framtiden, istället för den mörka.
”Jag tror inte den rätta inramningen är ”kommer det bli bra eller dåligt?”, det borde snarare vara ”hur ska vi skapa det resultatet?”, säger forskaren Erik Brynjolfsson.
Under de senaste 50 åren har internet gått från två ord till en global informations- och kommunikationsmaskin. Den har rent tekniskt möjliggjort en modernisering och effektivisering av några av våra viktigaste samhällsfunktioner. Men den har också bjudit in mörka krafter att spridas snabbt och med stor räckvidd.
Här behövs en utvärdering och tydligare riktlinjer för hur internet ska regleras och användas. För att garantera 50 år av fortsatta digitala framsteg för mänskligheten.
