1 000 argument för gymnastikhall
Det är dags för kommunerna att sluta sjåpa sig och skjuta till pengar för Mariehamns gymnastikförenings (MGF) planerade gymnastikhall.
Föreningen förtjänar varenda euro, tusen gånger om.
Det finns en hel rad argument varför MGF ska få hjälp att bygga en hall som passar föreningens behov. Men det räcker med ett: MGF har 900 utövare, 1 000 om alla som vill får vara med. De 900 personer som nu finns i föreningen har någon gång under det senaste året deltagit i verksamheten. 100 barn är i kö.
En jämförelse: IFK Mariehamns ungdomsverksamhet har ungefär 500 aktiva utövare, 700 medlemmar totalt. Uppskattningsvis har Åland 1 000 registrerade fotbollsspelare exklusive korpserierna.
Det betyder alltså att MGF inte bara är Ålands största idrottsförening utan att MGF i det närmaste matchar det totala fotbollsspelandet bland barn och unga på Åland och därmed bör vara Ålands främsta idrottsrörelse.
Landskapet bekostar 50 procent av bygget, mycket bra.
När MGF nu, för att försöka minska föreningens investeringslån från 1,3 miljoner euro till en miljon euro, ber kommunerna om bidrag så jublas det inte direkt över satsningen. Lemland säger nej till 15 000 euro, från Finström är det tyst. Likaså från Jomala. Kommunernas ekonomiska situation är ansträngd, heter det.
Också i stadsstyrelsen föreslogs att investeringsbidraget på 100 000 euro skulle avslås. Det är främmande att ge investeringsstöd i form av penningmedel, en vägande faktor är också att hallen nu planeras i Jomala Möckelö. Ärendet återremitterades så något slutgiltigt beslut har inte fattats i staden, än.
Orsaken till att Möckelö nu ligger närmast till hands är att staden inte har kunnat erbjuda en ändamålsenlig tomt för bygget av hallen. Också frågan om parkeringsplatser har satt käppar i hjulen för planeringen i staden.
När Mariehamns stad bygger en friidrottsarena för 2,37 miljoner euro och står för ombyggnaden av WHA (drygt en miljon) så befinner sig gymnastikföreningen i en bisarr typ av skugga. Visst, landskapet betalar också i de fallen hälften. Men byggena bekostas inte av de föreningar eller aktiebolag som nyttjar dem – det är en kostnad för staden och landskapet.
För två år sedan, medan frågan hur mycket pengar som skulle satsas på läktaren vid friidrottsarenan debatterades flitigt i stadsfullmäktige, så lyckades gymnasterna inte värma upp sina nuvarande utrymmen till mer än 14 grader. Det har korrigerats nu, men visar ändå vilken plats i rangordningen MGF har.
Även om det inte borde spela någon roll, även om 1 000 barn och unga borde räcka som argument, så har Mariehamns gymnastikförening en verksamhet som många borde ha som förebild.
För bara några månader sedan var MGF nominerad till årets förening på den finlandssvenska idrottsgalan.
En del av motiveringen löd:
Alla barn ska har möjlighet att gympa och i år har man som första idrottsförening på Åland startat upp grupper för barn i behov av särskilda insatser. Det kan vara barn med olika diagnoser, downs syndrom, inom autismspektrat eller barn som känner att de behöver idrotta i en liten grupp.
MGF har inte bara en enorm bredd. Föreningen har också ett elitprogram som producerar gymnaster av hög nationell och internationell klass.
Ålands största idrottsförening, med både bredd och spets, tvingas ändå kämpa i motvind. Och kanske oförståelsen för MGF:s betydelse beror på att gymnastik inte visas på tv varje helg, eller på att poängsystemen och reglerna är svåra att förstå sig på.
Kanske det beror på att det i stor utsträckning är en sport som utövas av tjejer. Kanske det är den rätt omfattande medieskuggan, eller att våra beslutsfattare inte förstår att föreningen har 900 aktiva, en nästintill astonomisk siffra på lilla Åland.
Trots allt detta lyckas föreningen skapa förutsättningar för de åländska gymnasterna, både de som vill till landslaget och de som bara vill ägna sig åt rörelseglädje.
Här är en uppmaning till alla som nyligen var ute och kampanjade på gator och torg för att få bli förtroendevalda:
Ni som vill satsa på unga, ni som vill satsa på inkluderande verksamheter, ni som vill locka turister till Åland (MGF hade 30 000 besök ifjol – en siffra som skulle stiga betydligt med bättre förutsättningar att ordna tävlingar), ni som vill satsa på jämställdhet (MGF har till 70 procent kvinliga medlemmar), ni som vill att hela Åland ska leva (13 kommuner är representerade), ni som vill stöda privata initiativ borde alla vilja satsa på en ny hall för gymmasterna. En hall som föreningen dessutom är beredd att bekosta till stor del.
Kom in i matchen nu, sluta sjåpa er och se till att ge MGF rimliga förutsättningar att fortsätta utveckla sin verksamhet. Och kom inte dragande med ursäkter om kommungränser och det ansträngda budgetläget. De 300 000 euro föreningen försöker skrapa ihop är den billigaste investeringen ni kan göra.
