Valdemar Nyman med i österbottnisk antologi
Katarina Gäddnäs skriver om Valdemar Nyman i en nyutkommen österbottnisk författarantologi ”Skulle det bli BRÖSTTONER?” heter boken som utkommit på förlaget Scripum i Vasa.
En nyutkommen antologi med essäer kring femton österbottniska författare är resultatet av ett litteraturprojekt med en skrivartävling inom KulturÖsterbotten. Tävlingen är en del av projektet Brösttoner som har till uppgift att ”stödja den svenskösterbottniska litteraturen, både på längden och bredden”. Författaren Ralf Andtbacka, ordförande i juryn, skriver att författarna getts fria händer och att essäerna i inte gör litteraturvetenskapliga anspråk.
Med sin essä om Valdemar Nyman, född och uppvuxen i Österbotten och på trettiotalet inflyttad till Åland, vann Katarina Gäddnäs tredje pris i tävlingen. Första priset gick till Wava Stürmer som skrev om Jakobstadspoeten Viktor Sund.
Outplånliga spår
”Svindelsprång och fjärilsdans – teologen och författaren Valdemar Nyman” är rubriken på Katarina Gäddnäs essä. ”När den österbottniske Valdemar Nyman kom till Finströms församling på Åland i slutet av 1930-talet fick finströmarna och resten av ålänningarna vänja sig vid hans svindelgång i tanke, litteratur och vardag. En svindelgång som kom att lämna outplånliga spår i finlandssvensk kultur och som kom att införa mycket ny energi i en stundom snäv kulturkrets och kvävande kyrklig stelbenthet”, skriver Gäddnäs som också betecknar Nyman som en världsmedborgare med en öppen och vidsynt livshållning. ”Alla gränser är stulna”, citerar hon honom.
Joyce, Proust
Trots att Nyman blev mycket folkkär på Åland är hans författarskap enligt Gäddnäs inte särskilt folkligt. Det är inte lätt att följa hans svindelsprång i språk och tanke. Hon skriver att Nyman var en litterär förnyare och att man kan, ”utan att blygas, dra tydliga paralleller till Eyvind Johnssons, Marcel Prousts och James Joyces författarskap.” Det handlar alltså om Nobelklass och Gäddnäs hänvisar också till akademiledamoten Gunnel Vallqvist som ansett att ifall Nyman skrivit för en större språkkrets hade han i dag haft klassikerstatus.
Ojämnt, överlastat
Enligt Katarina Gäddnäs är Nymans författarskap dock ojämnt och språkligt överlastat. Hon menar att de flesta av hans romaner hade vunnit på att redigeras strängare. Men trots detta hör han, enligt Gäddnäs, till de författare ”vars verk snart oförtjänt kommer att vara uppslukade av historiens damm i en värld med allt kortare minne.” Hon hoppas på en återupprättelse för hans roman ”Broder Kilian” från år 1947: ”den måste både litterärt och teologiskt betraktas som ett mästerverk”.
Antologins titel ”Skulle det bli BRÖSTTONER” är ett citat ur Anna Bondestams diktsamling ”Jordnära” från år 1972. Är det något man spontant saknar i antologin så är det väl en essä just om Anna Bondestam som Tomas Warburton i ”Åttio år finlandssvensk litteratur” betecknar som den som infriade de bästa konstnärliga resultaten av trettiotalets nya samhällsrealistiska författare.
De är med
De som nu finns beskriva är: Viktor Sund, Lars Huldén, Wava Stürmer, Anita Wikman, Lolan Björkman, Lars Sund, Valdemar Nyman, Solveig von Schoultz, Tatiana Sundgren, Yvonne Hoffman, J.J. Huldén, Eli Simons, Ernst August Mitts, Sven-Olof Högnäs och Ingmar Nykvist.
