Trio bakom nytt åländskt historieverk
Intressant var ett ofta använt ord när Ålands kulturstiftelse i går presenterade fjärde delen i Åländska folkets historia. Och ingen av författarna, Pertti Hakala, Christer Kuvaja och Martin Hårdstedt (bilden), var beredd att kalla den ryska tiden på Åland för en parentes.
Kulturstiftelsen kunde i går presentera del fyra i sitt stora projekt ”Det åländska folkets historia”. Den rikt illustrerade boken på hela 654 sidor omspänner tiden från 1808 till 1920, eller från finska kriget till Ålandsrörelsen.
– Det har varit en lång och intressant resa, sade stiftelsens ordförande Henrik Gustafsson när han hälsade välkommen.
Spännande tider
Det är spännande och omvälvande tider i det åländska samhället som de tre författarna tagit sig an. Pertti Hakala, verksam vid riksarkivet i Helsingfors, har koncentrerat sig på de två inledande krigsåren medan Christer Kuvaja, forskningschef vid Svenska litteratursällskapet, samt Martin Hårdstedt, universitetslektor vid Umeå universitet delat upp den efterföljande ryska epoken mellan sig.
Hakala konstaterade att han skriver om bara två år men att det å andra sidan är mycket avgörande år när Åland byter från svensk rikstillhörighet till en rysk som en del av det autonoma storfurstendömet Finland.
Det är tider som det skrivits en hel del om tidigare och Hakala säger att han strävat till att komplettera bilden och skapa helhet.Det ryska övertagandet från mars 1809 har inte skildrats så ingående tidigare och Hakala koncentrerat sig på hur det åländska folket upplevde den nya ryska närvaron.
Finlandsanknytning
Christer Kuvaja konstaterar att han och Hårdstedt naturligtvis varit tvungna att prioritera vissa områden, sådant som till exempel sjöfarten, emigrationen till Amerika, Krimkriget. Intressant är enligt Kuvaja också Ålands förhållande till Sverige och Finland och han vågade sig på påståendet att Finland under slutet av 1800-talet stod närmare Finland än någonsin.
– Det berodde bland annat på folkskolan, föreningslivet, tjänstemannakåren och prästerskapet.
”Upptäcktsfärd”
Martin Hårdstedt beskriver sig skämtsamt som ”svensken som skriver Finlands historia” (Nyan har tidigare recenserat hans bok om Finska kriget). Sitt engagemang i det åländska folkets historia kallar han ”en upptäcktsfärd”.
Bland sådant som intresserat Hårdstedt finns den omfattande ryska inkvarteringen av soldater bos de åländska bönderna före tillkomsten av Bomarsunds fästning.
– Koncentrationen av ryska soldater var ju på Åland den största i hela Finland och mer än hälften av de åländska hemmanen hade ryska soldater inneboende mellan 1809 och 1840, konstaterar han.
Jordbrukssamhälle
När det gäller samhällsutvecklingen i ett vidare perspektiv konstaterar Hårdstedt att det var under 1800-talet som Åland omvandlades från ett fiskarsamhälle till ett jordbrukssamhälle.
Chriser Kuvaja konstaterar att forskningen visat att det inte fanns bara ett Åland utan flera.
– Det var stor skillnad på den östra skärgåden, jordbruksbygderna på det centrala Åland och västra Åland.
– Ålänningar var dock alla, understryker han.
Ingen parentes
I diskussionen efter presentationen frågade arkeologen Graham Robbins om uttrycket ”den ryska parentesen” som han reagerade på när han kom till Åland. Ingen av historieforskarna tyckte att det var motiverat att kalla den intressanta tid de nu beskrivit som en parentes.
Peter Wahlbeck i kulturstiftelsens styrelse, som fungerat som redaktör och lektör för verket, sammanfattade sin syn på den nya boken:
– Jag har läst många tjocka böcker men det här är en av de trevligaste. Man lär sig mycket och vill varmt rekommendera den.
