Tjugo år av poesi och visor i Geta
Häxor i midnatten, operor på flyttblock och pianon som kånkas genom skogen.
Geta poesi och visa tackar för sig efter 20 år, och Nyan gör ett svep längs minnets konsertarenor tillsammans med arrangörsparet Kim Hansson och Marianne Häggblom.
”Vi har välkända diktare, Vi har vissångare, Vi har vild natur … ”
Så inleddes pressmeddelandet inför den första upplagan av Geta poesi och visa, som arrangerades 2-3 juni 1994. Det blev startskottet för tjugo år av musik och poesi på klippor, i kohagar, i skogen – på alla tänkbara naturarenor som Geta har att erbjuda, och vid alla tänkbara tider på dygnet.
Det är en festival som inte har gjort det lätt för sig, men som har njutit av varenda krumbukt.
I dag, tjugo år senare, har initiativtagarna Kim Hansson och Marianne Häggblom tillsammans med sin trogna arbetsgrupp, Geta kulturförening, bestämt att de ordnat sin sista festival enligt det här konceptet.
– Vi ville sluta med flaggan i topp, och vi är väldigt nöjda. Vi i arbetsgruppen har kommit varandra väldigt nära under åren, men vi har inte kraft och resurser att fortsätta för alltid, säger Hansson.
Läs mer i papperstidningen!
