Stort intresse för kulturfondspengar
Svenska kulturfonden är en viktig stöttepelare för det åländska kulturlivet. Trots att fonden inte fått ett enda testamente från Åland så kan ålänningar räkna med omkring en halv miljon euro i stipendier och understöd varje år.
När ombudsman Åsa Rosenberg i går gav individuell stipendierådgivning i Mariehamn blev hennes dag genast fullbokad.
Åsa Rosenberg är ombudsman för Åbolands svenska kulturfond som har också Åland under sina vingar.
– Men allt är ju Svenska kulturfonden, säger hon och förklarar att man för sex år sedan gav de tre regionala fonderna utvidgade uppgifter.
– Alla ansökningar går via Svenska kulturfonden men fördelas sedan på de regionala fonderna eller olika specialfonder med hänsyn till vad ansökningarna gäller.
Fulltecknad dag
Åsa Rosenberg var på Åland också tidigare i höst, då för att allmänt informera om fonden och dess olika understödsformer. I går mötte hon enskilda personer och representanter för olika föreningar och arbetsgrupper som är engagerade i kulturaktiviteter.
Trots att hennes dag var fulltecknad från tidig morgon till sen eftermiddag vill hon inte säga om intresset är större i år än tidigare år.
– Intresset har alltid varit stort.
Likaså konstaterar hon att många som kontaktat henne verkar ha goda ansökningar på gång.
Många stipendieformer
Den ansökningstid som går ut nu i slutet av november gäller enskilda, föreningar och arbetsgrupper och Åsa Rosenberg tror att det totalt kan komma in omkring 4.000 ansökningar från hela landet. I januari börjar man behandla dem, i februari fattas besluten och i mars får de som ansökt besked.
Man Åsa Rosenberg påminner också om att fonden har många stipendieformer där det går att göra ansökningar under hela året, till exempel för sådant som kultur i vården, kultur i skolan, kultur på dagis, renoveringsstipendier för föreningshus, resestipendier, ungdomsstipendier, med mera.
Totalt får fonden in omkring 7.500 ansökningar under ett år.
Vad skall man då tänka på om man vill söka om fondpengar för något kulturprojekt?
– Man skall så noggrant som möjligt beskriva projektet, göra budget och verksamhetsplan. Handlar det om större projekt bör man dessutom visa att man också har andra finansiärer som ställer upp.
– Men handlar det om EU-projekt så kan vi också ge bidrag för den egna insats som krävs i sådana fall, tillägger hon.
Redovisa alltid
Viktigt är också att den som får ett understöd eller stipendium kommer i håg att redovisa hur man använt pengarna.
– Det är en sak som vi alltid tittar på när vi behandlar nya ansökningar. Om man inte kan förverkliga ett projekt inom utsatt tid bör man också ta kontakt och begära om förlängning.
Något som det inte lönar sig att ansöka om?
– Enskilda anskaffningar. Den som vill köpa en gitarr får inget understöd. Däremot kan nog till exempel musikskolor få understöd för instrumentanskaffningar
Gärna över Skiftet
Enligt Åsa Rosenberg är det också bra att komma i håg att Svenska kulturfonden finns till för att stöda det finlandssvenska kulturlivet.
– Därför ser vi positivt på ansökningar från Åland som omfattar någon form av samarbete med regionerna på fastlandet.
Av samma orsaker understöder man inte projekt som sträcker sig mot Sverige ifall det inte i dem finns någon aspekt som också främjer det finlandssvenska.
Märks den ekonomiska lågkonjunkturen i fondens verksamhet?
– Det återstår att se hur det går men vi räknar med att inte minska på utdelningen i den ansökningsomgång som går ut nu i november. Däremot kommer fonden nog att under nästa år skära ned på de verkligt stora miljonprojekten, som understöd till byggande av skolor, musikhus och liknande.
Mera information finns på svenska kulturfondens nätsidor. Där är det också enklast att göra ansökningar.
– Man kan fortfarande ansöka på papper, men 97 procent av ansökningarna få vi numera in via nätet, konstaterar Åsa Rosenberg.
