Skrev bok om vänskapsband
”En liten bok om konsten att göra något vackert av nästan ingenting.” Underrubriken till Nina Backlunds (bilden) bok om konsten att knyta så kallade vänskapsband säger mycket om vad den handlar om.
Nina Backlund i Mariehamn sysslar med grafisk formgivning och reklam, något som också kommer till synes i den vackra och mycket informativa boken ”Ett band för vänskapen”. I själva verket är det något av ett pionjärarbete på svenska. Upprinnelsen är att hon fann mycket få svenska beskrivningar av bandtekniken då hon för ett antal år sedan ville pyssla med sin dotter Amanda som då var i sju-åttaårsåldern.
Litet skrivet
– Jag hade sysslat med att knyta vänskapsband själv som barn och försökte nu komma på hur det gick till. Det fanns dock väldigt litet skrivet om tekniken på svenska. Det är väl en pysselgrej som gått i arv mellan generationerna. Kanske har så litet satts på pränt också för att det varit en sysselsättning mest för flickor.
På internet hittade hon dock här och där lite beskrivningar av tekniken, som påminner en hel del om makramé.
– Särskilt i USA, men också i Storbritannien tycks det vara en populär sysselsättning.
I bokens inledning skriver Nina Backlund att hon märkte att hon själv hade lika roligt som dottern när de satt vid köksbordet och knåpade tillsammans.
– Det var när jag räknade igenom hur många band vi knutit och hur många olika varianter det finns som idén till den här lilla boken började gro, skriver hon också.
Olika mönster
Utgående från det hon fann och sina personliga erfarenheter har hon nu gjort egna svenskspråkiga beskrivningar. Hon berättar om material och teknik, vilken typ av garn och vilka olika knopar som används. Sedan ger hon utförliga men lättfattliga beskrivningar till 23 olika mönster. De har namn som ”Spiralen”, ”Semaforen”, ”Regnbågen”, ”Flätan”, Girlangen”. I beskrivningarna handlar det om att knyta armband, men tekniken kan givetvis användas också för andra typer av band.
Meditativt
Hon jämför knytandet av vänskapsbanden med det meditativa tillstånd som man kan uppnå när man stickar och dessutom har bandknytandet den fördelen att banden och materialet tar mycket liten plats. Man kan sitta och knyta nästan var som helst.
– Det är ju också ett billigt nöje eftersom man kan använda nästan vilka garnrester som helst, konstaterar Nina Backlund.
Vem riktar du dig främst till? Vem har användning för din bok?
– Ja, var och en som vill pilla med någonting som hobby, men den kan nog också komma till nytta i skolor, fritidsgårdar, varför inte inom terapin i åldringsvården.
Boken ges ut av förlaget Labyrinth Books som verkar i Nykarleby i Österbotten.
