Sensuell tango till kultursoppa
Vickade inte Karl Emanuel Janssons vackra bondbrud med lite diskret på kronan när Julia Hammar och Joel Utas dansade tango till Greta Sundströms dragspel i konstmuseet i går?
Åtminstone kan man lätt föreställa sig bondbruden i en tango även om den inte dansades på Åland ännu när hon blev till på konstnärens staffli.
Den kultursoppa med program som Nordens institut bjöd på i samarbete med Ålands museum och Ålands konstmuseum i går ställde dansen i centrum. Och visade också att tangon lever och lockar. Det var fullsatt med bortåt hundratalet sopp- och kulturhungriga kring borden.
Det låg förväntan i luften och vi behövde inte heller vänta länge på att den skulle belönas. Julia Hammar och Joel Utas, slanka och svartklädda, visade upp ett kunnande som gjorde att man emellanåt glömde att andas. De rör sig mödolöst och elegant, vilande i steget och i musiken.
Fria former
På Åland och i Finland känner de flesta, åtminstone ur en lite äldre generation, väl till dansbanornas finska tangovariant med dess fastare inrutade turer, men det som nu bjöds publiken var argentinsk tango, friare och mycket mera improvisatorisk.
Den dans som först utvecklades i Buenos Aires och Montevideo kring förra sekelskiftet och som fick sin stora boom under åren mellan 1920 och 1950. Och som fortfarande är populär och ständigt dyker upp runt om i världen.
Dansspel
I tango, liksom i all dans, är förstås musiken en viktig del av helheten. Och det som fulländade Julias och Joels dans i går var Greta Sundströms heta och känsliga dragspelstoner.
Att den som ofta spelat till dans kan lägga in en helt annan känsla i musiken, göra den dansant helt enkelt, bevisades än en gång när Greta smekte fram El Choclo, Camenito, Guapita, Ole Guapa och en hel del annat, för att – som sig bör när det dansas tango – sluta med La Cumparsita.
Danslärare
För Julia Hammar och Joel Utas är det inte första besöket på Åland.
– Vi har varit här och hållit kurs, säger Julia när Nyan får sig en pratstund med dansparet.
Båda kommer från Gotland men bor numera i Uppsala där de mer eller mindre på heltid jobbar med dans, som lärare på danskurser i olika dansföreningar och på dansskolan Studio K.
Hur är det med intresset för tango i dag?
– Det ökar hela tiden, svarar Joel.
Och vad beror det på?
– På att tangon är en så fri dans. När man dansar tango kan man fritt improvisera och skapa sin egen dans. Dessutom är det en social dans, man går ut och träffar andra som vill dansa tango.
– Och tangon har så många bottnar, konstaterar Julia.
Och hur kommer det sig då att ni började dansa just tango?
– Det beror väl på mig, säger Julia och berättar hur hon en gång i Istanbul upptäckte att det hölls milonga-träff på hotellet där hon bodde.
– Jag gick dit och blev genast biten. När jag kom hem såg jag att det fanns en förening för tangodans i Uppsala och tog med mig Joel dit.
Det var för drygt två år sedan och sedan dess har mycket kretsat kring tango för Julia och Joel.
”Vackert, sensuellt”
Vid samma bord som Nyan sitter bland andra Berit Sundblom. När La Cumparsita klingat ut frågar jag henne om det vi just upplevt.
– Det är så vackert och sensuellt. Dansarna har sådan inlevelse. Greta Sundström är också det bästa man kan få lyssna till.
Dansar du själv tango?
– Nåja, om jag bara får en bra partner skall det väl gå. Alla kan ju dansa tango på sitt sätt, säger Berit som också är mycket glad över själva kultursoppsarrangemangen som återkommer med jämna mellanrum.
