Seglade hit med museigåva
Sex stycken litografier föreställande slaget vid Bomarsund har donerats till Ålands Museum.
Fransmannen Jerome Ducrot, som ärvt trycken av sin farfars far kapten Ducrot, har nu seglat till Åland för att låta litografierna lägga sig till ro i en monter vid Bomarsunds fästning.
De franska trupperna, däribland kapten Ducrot, anlände till Bomarsund i slutet av juli år 1854. Den brittisk-franska styrkan var cirka fem gånger så stark som den ryska, vilket ju resulterade i att fästningen i Bomarsund föll inom en halv månad.
En konstnär i den franska armén, Lourde Laplace, förevigade händelserna vid Bomarsund med sina teckningar i oljekrita, som sedan trycktes upp i Frankrike för att säljas i böcker.
– Sex stycken av trycken kom i kapten Ducrots ägo och har sedan gått i arv inom familjen, säger barnbarnsbarnet Jerome Ducrot.
Krigsbyte
Som ytterligare minnen av kriget lät Ducrot behålla ett krigsbyte bestående av tre silverlampor och en ikon, troligtvis tagna ur den ortodoxa kyrkan på Prästö, och de fördes med tillbaks till Frankrike. Silverlamporna donerades sedan till kyrkan i Ducrots hemby, medan ikonen fick stanna i familjens ägo, där den troligtvis också förblir.
– Jag ger dock med glädje bort mina litografier. Här får de komma till allmän beskådning och tjäna ett syfte. Det är bättre än att de ligger hemma och dammar, säger den nutida Ducrot glatt.
Viktigt av flera skäl
Museibyråns Graham Robins är väldigt glad över gåvan, och menar att den är betydelsefull på flera nivåer. En orsak är att de franska ögonvittnesskildringarna från slaget vid Bomarsund har varit få och litografierna bidrar till en bredare, mer nyanserad bild av händelserna.
Tidigare har man bara haft några kopior av trycken. Nu är man i besittning av originalen, och original väger alltid tyngre:
– Fysiska föremål hjälper oss ofta att minnas sånt som annars lätt faller i glömska. Ducrots engagemang i den här saken visar att Åland är en del av ett större historiskt sammanhang. Krimkriget gjorde Åland internationellt och ledde till vår särställning som demilitariserat område. Kriget skapade, ironiskt nog, band till kontinenten. Det är mycket möjligt att det finns familjer runt om i Europa som kanske, i likhet med Ducrot, känner något särskilt för just Åland.
Känsligt och mänskligt
Ducrot tycker inte att det är sorgligt att lämna över bilderna
– Tvärtom är det en dröm som går i uppfyllelse. Men villkoret för donationen är att bilderna ställs ut vid Bomarsund, det har varit min vision.
Graham Robins försäkrar att man skall finna en särskild plats för trycken vid Bomarsunds fästningsområde. Om det sen blir i Prästös lotsstuga eller i det särskilda besökscenter, som ännu är i planeringsfasen, återstår att se.
Under intervjun sitter Jerome Ducrot och bläddrar i en stencil, en sammanställning av de brev som hans förfader skickade hem till sin Madame Ducrot under kriget. I Frankrike har dessa redan publicerats i tre böcker. Ett utdrag bestående av de brev som skickades från Åland kommer förmodligen att visas tillsammans med litografierna i Bomarsund.
– De har ett stort historiskt värde och är samtidigt väldigt rörande, säger Ducrot.
Uppe i det högra hörnet i ett av breven är tid och plats angivet. Vi läser ”Nora Finly” och rynkar oförstående på ögonbrynen.
– Han måste ha menat Norra Finby, mumlar Graham Robins.
