Så funkar det: Författarnas fackförbund
I en serie artiklar går Nyan på djupet bakom kulisserna i konstnärsvärlden.
Vad har de för rättigheter, vem sköter deras intresse och hur ser deras fackliga förbund ut.
Serien inleds med författarnas intresseorganisation: Finlands svenska författareförening.
Vad?
Finlands svenska författareförening grundades 1919. En av de första medlemmarna var Edith Södergran.
– Vi är en intresseorganisation som fungerar fackligt. Vi ger ut information, ger rådgivning och har stipendieformer för våra medlemmar, säger Merete Jensen, verksamhetsledare och skattmästare.
För många är också författarföreningen en möjlighet att träffa kollegor.
– Författaryrket är ett ganska ensamt yrke och föreningen har en social aspekt.
Vem?
För att bli medlem i Finlands svenska författareförening skall man skicka en fritt formulerad ansökan.
– Vi håller som bäst på att ta fram en ansökningsblankett, men principen är densamma. Författarna skall själva ansöka om medlemsskap av styrelsen.
Ansökan tas upp på två möten: vid det första mötet utses en arbetsgrupp som läser igenom författarens böcker. Vid det andra mötet lägger de fram ett förslag. Om arbetsgruppen inte är enig läser hela styrelsen igenom böckerna.
– Det är verkligen inget rutinärende att ta in nya medlemmar. Förra året gav vi elva avslag.
Varför är det så svårt att bli medlem?
– Vi är en intresseorganisation vars medlemmar konkurrerar om de statliga stipendierna på samma sätt som de finska författarna. Vi skall motsvara deras stränga krav och inte bli ett b-lag.
Hur?
Styrelsen består av sju medlemmar, två suppleanter och fyra extra medlemmar som förstärker styrelsen vid stipendie- och prismöten. Föreningen har en heltidsanställd verksamhetsledare som också fungerar som skattmästare.
– Jag tycker det är viktigt att genrerepresentationen är bred i styrelsen. Där skall finnas någon som skriver poesi, någon som skriver romaner och någon som skriver barnböcker. Dessutom skall styrelsen ha bredd vad gäller kön, ålder och region, säger Merete Jensen.
Föreningen förvaltar sju fonder.
– Föreningens ekonomi baserar sig på medlemsavgifter och statsunderstöd. Men vi förvaltar fonder som ger avkastning. 80 procent av avkastningen går till stipendier och 20 procent går till att förstärka fonderna.
Fondernas grundplåt är testamenten. Till exempel testamenterades rättigheterna till Edith Södergrans verk till författarföreningen. Det betyder att föreningen ända till sjuttio år efter Södergrans död fick royaltyn på hennes verk.
Dessutom äger författarföreningen tre arbetslägenheter, tre seniorbostäder och Villa Biaudet i Lovisa.
Varför?
Föreningen förhandlar till exempel om förlagskontrakt.
– Hela förra året förhandlade vi om ett e-bokskontrakt. Det har ju inte gjorts förut så det tog tid.
Föreningen förhandlar fram ett allmänt kontrakt som förlaget godkänner. Kontraktet är dock bara en rekommendation och något författaren kan utgå från i sina kontakter med förlaget.
Författarföreningen har också en representant i Sanastos styrelse. Sanasto sköter om upphovsrätten och ser till att författarna får den royalty de har rätt till.
– Sedan maj förra året sköter Sanasto också om upphovsrättsliga radioärenden. De sköter också om de nya låneersättningarna författarna har rätt till för varje gång deras bok lånas ut på biblioteket.
Ålänningar?
Författarföreningen har sju åländska medlemmar. Det betyder att 4 procent av medlemsantalet består av ålänningar.
– Det är ganska normalt antal för en region av den storleken.
Sanna Tahvanainen, författare bosatt i Geta, är styrelsemedlem.
