Proffsteater i Lumparland
En norsk regissör, en åländsk och en svensk skådespelare, en svensk musiker, en scenograf med rötter på det finländska fastlandet. Det ger förutsättningar för ett nordiskt teaterprojekt.
I går hölls en öppen repetition på Furuborg med skolelever och dagisbarn i publiken och i januari blir det premiär. (På bilden Annikki Wahlöö.)
Regissören är Grete Sneltvedt skådespelarna Annikki Wahlöö och Marc Svahnström, slagverkaren Pontus Langendorf och scenografen Maria Jaskari står bakom teaterföreställningen ”Snäll” som baserar sig på den norska författaren Gro Dahles bok med samma namn, en bok som vunnit det norska Bragepriset. Dramatiseringen är därtill gjord av Jane Rasch från Danmark och Ida Løken från Norge är regiassistent. Tvärnordiskt så det förslår!
Eleverna från Lumparlands skola och daghem som bänkade sig i Furuborg på torsdagen har sin uppgift i repetitionerna. Tanken är att de, muntligt eller skriftligt, skall få ge synpunkter på det ännu halvfärdiga arbetet med pjäsen. Även detta ett led i Grete Sneltvedts sätt att arbeta, där inte bara den färdiga föreställningen är viktig utan även själva processen att nå fram dit.
Professionellt
Den föreställning som nu skapas i Lumparland är helprofessionell. Grete Sneltvedt, som numera bor i Lumparland där hennes man har släktrötter, är teaterpedagog och regissör, Marc Svahnström och Annikki Wahlöö är yrkesutbildade skådespelare, Pontus Langendorf är slagverkslärare på Ålands musikinstitut och scenografen Maria Jaskari var innan hon kom till Åland länge verksam vid Wasa Teater.
Grete Sneltvedt berättar att föreställningen riktar sig till barn i åldrarna 6-11 år. Redan före gårdagens öppna repetition på Furuborg hade man varit ute bland dagisbarn och skoelever, berättat om pjäsen och spelat upp en del scener.
Ställer en fråga
Enligt Grete Sneltvedt är ”Snäll” en pjäs som ställer en viktig fråga, nämligen frågan om vad som händer med det snälla barnet. Lussi, i pjäsen spelad av Annikki Wahlöö, är så snäll att hon en dag försvinner in i väggen. Och hur skall hon kunna komma fram igen när hon är så snäll att hennes röst inte räcker till för att ropa på hjälp?
Det är en berättelse om det ensamma, utsatta och snälla barnet. Djupa existentiella frågor lyfts, men på ett lekfullt sätt.
Grete Sneltvedt har tidigare arbetat en del med amatörteater på Åland, regisserat ”Emil i Lönneberga” på Bentes och ”Gustavas arv” till biblioteksjubileet i Lumparland. Nu gör hon sin första helprofessionella föreställning här.
Över gränserna
Repetitionerna inleddes i september men man har inte kunnat arbeta i ett sträck eftersom skådespelarna också har andra uppdrag, både i Finland och Sverige. Såväl Marc Svahnström som Annikki Wahlöö tycker i varje fall att det är trevligt att jobba med en föreställning som går över gränserna och inbegriper flera nordiska länder.
– Det är kul att jobba ihop och träffa nya kollegor och dessutom arbetar man så koncentrerat när man kommer hit till Lumparland, säger Annikki Wahlöö.
– Det är också roligt att arbeta med Gretes metod där själva processen ställs i fokus och vi får tid att testa oss fram, säger Marc Svahnström.
Trivs gör också slagverkaren Pontus Langendorf som sitter bakom ett bord med en massa olika ”instrument”: plåtburkar, fyllda och halvfyllda glas, klockor och en myckenhet andra prylar på vilka han skapar musiken till föreställningen.
– Det är faktiskt mina egna instrument, säger han med ett leende.
I pjäsen har de olika rollpersonerna alla sina egna specifika ljudillustrationer.
Premiär blir det på Furuborg någon gång i januari.
