Personligt om Victor Westerholm ger mersmak
En rikt illustrerad biografi över Önningebykolonins grundare Victor Westerholm inleder ny biografiserie om finlandssvenska kulturpersonligheter.
Med lätt hand tecknar Kjell Ekström en mångsidig och tillgänglig bild av landskapsmålaren, pedagogen och museimannen som inte kunde hålla sig borta från Åland.
Biografin som litterär genre har upplevt en boom de senaste åren, speciellt i Sverige. Men populärt hållna presentationer av kvinnor och män som gjort kulturhistoriska insatser i Svenskfinland har det hittills rått brist på.
Därför beslöt Svenska Folkskolans vänner, med Gustaf Widén som ordförande för kommittén, inleda en biografiserie med två-tre böcker per år som porträtterar både kända och bortglömda diktare, konstnärer, folkbildare och akademiker.
Först ut i serien är Kjell Ekströms biografi över Önningebykolonins grundare Victor Westerholm.
Dragning till Åland
Westerholm föddes i Åbo 1860 och dog i samma stad 1919 i sviterna av en lunginflammation. Under sin framgångsrika karriär hann han tillbringa mycket tid på Åland, bland annat var det han som grundade Finlands första och enda enda konstnärskoloni i Önningeby i Jomala..
– Jag försökte undvika den åländska slagsidan, men det var svårt eftersom Åland var så viktig för honom under så lång tid. Han fick sitt genombrott under sin tid här och hans första hem i Lemland är ett av Finlands få intakta konstnärshem från den tiden. Efter sekelskiftet försökte han flytta härifrån, men familjen ville stanna, berättar Ekström som fick uppdraget att skriva biografin 2009.
Svåra källor
Någon motsvarande biografi över Westerholm har inte tidigare skrivits, enligt Ekström, vars främsta källa har varit Aimo Reitalas finska doktorsavhandling från 1967.
– Det svåraste med att skriva biografin var att tolka och översätta Reitalas poetiska och ålderdomliga finska.
En tunn bok av Axel Hartman (under pseudonumen Gabriels) trycktes 1918, men den hade formen av en utställningskatalog. Redan tidigare har Ekström konstaterat att de muntliga källorna om Önningebykolonin var förvånansvärt få.
– Som tur gjorde jag intervjuer med gamla önningebor för 20 år sedan som nu kom till användning. Men redan det var 20 år för sent och nu finns det ingen kvar som var med på den tiden. Som tur finns det väldigt mycket brev, både av och till Westerholm, som jag använt som källmaterial.
Vardagens mästare
Som vi tidigare skrivit är det i år 150 år sedan Westerholm föddes, något som firas med en specialutställning på Önningebymuseet under sommaren.
Westerholm var en vardagsrealist som fångade åländska landskapsmotiv i alla årstider, men mest sommartid. Hans kända ”Höststämning” betecknar Reitala, enligt Ekström, som den första finländska stora utställningstavla där ”den vardagliga ordningen i förgrunden ger vid handen att konstnärens viktigaste mål var att återge verkligheten”.
Dotter berättar mer
Victor Westerholms första dotter Greta Westerholm gav på 40-talet ut några böcker där hon blandar egna minnen med andras berättelser om livet i Önningebykolonin. Två av dessa ges nu ut i samma faksimilutgåva i liten upplaga av Önningebymuseet.
Westerholms ”I sommarhatt till Åland” och ”Tösen med långa flätor” kom ursprungligen ut på Bro förlag i Åbo, som gav ut böcker av vanliga människor som inte då uppfattades som författare.
– Greta Westerholms böcker är värdefulla bilder för den som vill fördjupa sig i livet i Önnningbykolonin och Westerholms liv. De som redan är insatta kan säkert uppskatta dem som nostalgiska tidsdokument, berättar Ekström.
