Musik från alla våningar på Kyrkogårdsö
Det är torsdag förmiddag på Kyrkogårdsö, den lilla ön i sydöstra skärgården där färjan till Kökar stannar bara varannan tur.
Från övre våningen hörs en melodi, från matsalen en annan, från ladugården en tredje. I köket förbereds lunchen för fiollägrets 50 hungriga deltagare.
– Här är vi vana med liv och rörelse, berättar Markus Nordberg som tillsammans med sin fru Satu Nordberg sköter kurs- och lägergården Havsgården i sin hemgård Storgårds på Kökar Kyrkogårdsö.
Havsgården bokas flitigt av grupper både från Åland och riket, speciellt av skriftskolor och olika sorters läger. Nordbergs sköter kursgården, kör privattaxi, skoltaxi och charterbåt mellan Åland och Åbolands skärgård. Markus och hans bror med familj är de enda fasta bofasta på ön.
Träd och folk
På väg genom huvudbyggnaden, där dagens övningar är i full gång på olika ställen i huset, hittar jag familjens släktträd. Och vad är en mer passande plats för ett läger i traditionell folkmusik än en gård med anor från 1500-talet.
– Farfarsfar delade upp gården i tre, mina söner är 17:e generationen på gården, berättar Markus Nordberg.
På estniska
Från matsalen, där fiollärare Tommi Asplund assisterar sina elever, hörs försiktiga stråkar. För Tommi Asplund från Rovaniemi, som till vardags studerar vid Kungliga musikhögskolan i Stockholm, är lägret det andra i ordningen. Och nu är det ”back to basics” som gäller. Tillsammans med Tommi sätter de fingrar på rätt plats, tar ton, prövar skalor, sjunger om köttbullar och lingon och räknar: 0213.
Och så samma på estniska. I år har det gamla gardet också utökats med gäster från ön Kihnu i Rigabukten, dit folkmusiklaget Kvinnfolk åkte på visit tidigare i sommar. Föreningen Antons vänner, som ordnar sommarlägret, beslöt att bekosta två av de fyra flickornas deltagaravgifter, de två andra betalades av Kvinnfolk.
