Möt utflyttade ålänningar i ny utställning
Hur ser åländska emigranter på sig själva och hur ser andra på dem? I en ny utställning får man ta del av utflyttade ålänningars tankar och vilka attityder de möter när de återvänder. (på bildem från vänster: Susanne Österlund-Pötzsch, Eve Meyer, Bertil Lindqvist och David Jansson.)
Sedan 2007 har kulturgeografen David Jansson och folkloristen Susanne Österlund-Pötzsch, i samarbete med Ålands emigrantinstitut, undersökt uppfattningar om åländsk identitet och synen på Åland bland utflyttare i Sverige och riket. Genom djupintervjuer, enkätundersökningar och genomgångar av åländsk media vill de komplettera de statistiska undersökningarna som gjorts och ge informanterna en röst.
David Jansson kommer från USA men hans farföräldrar härstammar från Föglö.
– Jag visste att de pratade svenska och har alltid trott att de kommer från Sverige. När jag fick reda på att jag härstammar från Finland fick jag skrota svenska flaggan som jag köpt, säger han.
Han blev nyfiken och lärde sig snabbt svenska för att kunna forska vidare i Sverige. När Österlund-Pötzsch bad honom delta i projektet nappade han direkt.
Jansson har intervjuat 32 ålänningar boende i Sverige och 34 i riket. De är födda mellan 1920- och 1980-talet.
– De som flyttade för många år sedan verkar mer benägna att kalla sig svenskar, konstaterar Jansson.
Moralpanik
Österlund-Pötzschs mediestudie visar en tydlig förändring i tonen i artiklar och på ledarplats, även om det alltid funnits en underliggande oro över att åländska ungdomar lämnar ön. I början av 1900-talet skrev man om utflyttningen som en öppning för förfinskningen. På 50-talet blev det närmast moralpanik och man oroade sig för att den rödkindade och ofördärvade åländska ungdomen skulle flytta till syndens näste i väst. Stockholms jazzklubbar var bara en av flera möjliga skådeplatser för ålänningarnas moraliska förfall.
– I dag skriver man mer neutralt och inte så fördömande, säger Österlund-Pötzsch.
Jansson har även uppmärksammat genusaspekten när han gjort intervjuerna. En av 80-talisterna i Uppsala uppger till exempel att de åländska killarna har ett större behov av att umgås med andra ålänningar än vad tjejerna har.
På dagstidningarnas familjesidor blir det tydligt hur viktigt det åländska kontaktnätet är.
– Par som sedan länge flyttat från Åland skickar ändå in bilder på sina nyfödda barn, säger Österlund-Pötzsch.
Snobbiga stockholmare
Hennes enkät visar också att attityden till de som flyttat till Stockholm till viss del har förändrats.
– Fram till 1980-talet ansågs stockholmsflyttare vara mer världsvana och glamourösa.
Men att bli en ”snobbig” stockholmare är fortfarande inte riktigt okej. En kille född på 80-talet berättar om hur han befinner sig på Arkens nattklubb i Mariehamn när en bekant säger ”du börjar snacka stockholmska, och de som börjar snacka stockholmska får stryk av mig”.
Utställningen är en första presentation av materialet och visas på Ålands museum från den 5 maj till den 8 augusti.
