DELA

Meditativa och medryckande dalakoraler

Oratoriekören gav en konsert med dalakoraler i Jomala kyrka på söndag kväll. Nyans recensent fann det som bjöds både meditativt och medryckande.


Ett hundratal konsertbesökare trotsade busvädret i söndagskväll och hade sökt sig till Jomala kyrka för att höra Oratoriekörens och Henryk Gwardaks framförande av dalmasen, tonsättaren och jazzpianisten Nils Lindbergs ”Dalakoraler i ny skrud för kör och orgel”.
Allt under ledning av den inspirerande Kaj-Gustav Sandholm.


Oskars brorson
Nils Lindberg, brorson till tonsättaren och organisten Oskar Lindberg, förknippar man kanske mest till jazzlivet i Stockholm på sextio- och sjuttiotalen. Han sågs ofta som kapellmästare i TV, Berns salonger och på Nalen.
Folk- och kyrkomusiken har dock stor betydelse för Nils Lindberg, mycket tack vare farbror Oskars inflytande.
På senare år har Nils Lindberg intresserat sig för körmusik och resultatet är bland annat kör- och orgelarrangemangen av mer eller mindre kända dalakoraler.


Koreografi och ljus
Det var glädjande att äntligen få lyssna till en a cappella-konsert med Oratoriekören. Än mer glädjande var koreografin med en disciplinerad kör och minsann en vacker ljusdesign skapad av Bertil Andersson.
Dalakoralerna framfördes först som körstycke och därefter, nästan genomgående, samma stycke i ett orgelarrangemang.


På dalamål
Det märktes att kören har arbetat mycket med diktion och artikulation, för texterna gick fram hur bra som helst. Och det var tur, för ljusdesignen gjorde att texten inte gick att följa i programbladet. En för mig intressant och positiv reflektion var att jag förnam att kören sjöng på dalmål med u-ljuden och de tjocka d-ljuden.
Nils Lindbergs orgelarrangemang av koralerna är skrivna i tre delar. Först en enkel stämma, som från en näverlur, därefter nästan lite jazzbetonade med tighta ackord och livfull melodik och slutligen som en sångbar psalm.


Dur och moll
Henryk Gwardaks framförande av koralerna, med hustru Katrin som registrant var mycket njutbar.
Dalakoraler har allt från en melankolisk och meditativ karaktär till sprittande dansant med tvära dur/mollkast. Detta tillsammans gjorde konserten till vad den blev: ”Till himlen med lovsång”.

ERLAND MATTSSON


kultur@nyan.ax