Lyssnat på Guillous senaste?
Den vanliga tryckta bokens ställning är stark och verkar än så länge ohotad. Men försäljningen i bokhandeln och biblioteksutlåningen av ljudböcker ökar starkt. Dessutom väljer allt fler att ladda ned böcker i mp3-format. Bokmarknaden förändras snabbt. (På bilden talboksbibliotekarie Han-Erik Ramström på stadsbiblioteket i Mariehamn.)
Många vill gärna höra Thomas Bolme läsa Jan Guillous ”Madame Terror” eller Katarina Ewerlöf läsa Liza Marklunds ”Nobels testamente”. Och bland riktiga Harry Potter-fans bjuder Stephen Freys engelska inläsningar av serien på de verkliga högtidsstunderna.
Allt oftare kan man se att ljudböcker av populära författare lanseras samtidigt som ljudbok och pappersbok. Så var det med den senaste Harry Potter-boken och så är det med den sista boken i serien som kommer i sommar.
– Lyckliga Stephen Frey som får läsa boken på förhand, säger en åländska Harry Potter-älskare.
Först som ljudbok
Men det händer numera också att ljudboken kommer först. Nyligen kunde vi läsa notiser i tidningarna som berättade att Stieg Larssons tredje deckare ”Luftslottet som sprängdes” kommer ut som ljudbok i slutet av maj, en hel månad före den tryckta boken.
Fortfarande säljs det årligen över 21 miljoner tryckta böcker i Sverige medan försäljningen av ljudböcker ligger under en miljon, men procentuellt är ökningen på ljudbokssidan stor.
Snabbast ökar mp3-böckerna, inte minst på grund av att användningen av mp3-spelare ökar snabbt och också på grund av att det nu finns allt fler distributörer som mot betalning leverara nedladdningsbara böcker.
I en intervju i Svensak Dagbladet säger Anders Jarlebrink, vd på nätbokhandeln Ljudboken.se, att det verkliga uppsvinget för mp3-böckerna kom i Sverige förra sommaren:
– Det var i samband med att Liza Marklunds ”Nobels testamente” kom som nedladdningarna verkligen tog fart, säger han.
För många skivor?
Trots det står mp3-handeln inte ännu för mera en en procent av den totala försäljningen av ljudböcker, men det finns också de som menar att den i dag storsäljande ljudboken i form av cd-skivor inte har framtiden för sig.
I en intervju för FNB-TT nyligen säger Py Söderström, vd på distributören Elib, om cd-boken
– Det kan handla om 10-15 cd skivor och det tycker ingen är särskilt kul.
Att ljudboken i form av just cd-skivor ändå blev vald till årets julklapp i Sverige i fjol och att försäljningen ökade markant hänger möjligen samman med att man till jul gärna vill ha något att slå in och ge bort. Att ge en nedladdning i julklapp känns kanske inte lika tilltalande.
Enklare hantera
Men det problemet har inte den som satsar på att köpa ljudböcker som består av en enda skiva i mp3-format. Hans-Erik Ramström, talboksbibliotekarie på stadsbiblioteket i Mariehamn, plockar fram en sådan när Nyan tar sig en titt på bibliotekets utbud.
– Här har vi Jan Guillos ”Coq Rouge”, femton och en halv timme på en enda skiva, konstaterar han.
Såväl Ramström som bibliotekschef Eva Gustafsson-Lindvall känner av det ökande intresset för ljusböcker.
– Efterfrågan har ökat starkt under de senaste åren, konstaterar Gustafsson-Lindvall.
Kassettens saga all
Ramström har tagit fram statistikuppgifter som visar att stadsbiblioteket nu har ett bestånd av 1.304 ljudböcker, av dem är 505 cd-böcker och 544 kassettböcker, resten talinspelningar.
– Vi skaffade 124 nya cd-böcker i fjol och åtta talinspelningar, men inte en enda kassettbok.
Kassettboken representerar en teknik som håller på att försvinna. Medan bibliotekets cd-böcker i fjol lånades i medeltal 7,4 gånger så lånades kassettböckerna bara 1,8 gånger.
Lyssnar på långfart
Ramström konstaterar att ljudböckerna är populära bland sådana som kan lyssna medan de gör något annat.
– Bland annat har vi lånat ljudböcker åt en ålänning som går på långfart över Atlanten och som gillar att ha en bra bok på i bakgrunden under arbetspassen.
– Många lyssnar också på ljudböcker i bilen. I Sverige har man till och med inrättat speciella vägbibliotek för långtradarchaufförer, säger Eva Gustafsson-Lindvall.
Läshandikapp
Utöver ljudböcker som kan lånas av vem som helst tillhandahåller biblioteket också talböcker för personer med olika handikapp.
– Vi talar numera om läshandikapp och det handlar om mycket annat än synskador, till exempel dyslexi, eller fysiska handikapp som när någon brutit handen och för en tid inte kan hålla i en vanlig bok, säger Ramström.
Här finns också modern och lätthanterlig teknik. Den som har ett handikapp har kanske inte så lätt att hantera en cd-bok med många skivor. I ställer finns det böcker på en enda cd-rom-skiva i ett format som kallas DAISY (Digitalt Audiobaserat Informationssystem). Av stadsbibliotekets totalt 1925 talböcker är 348 i DAYSY-format och de utlånas i genomsnitt mer än de övriga talböckerna.
Mera åländskt
– Det kommer också åländska böcker i DAYSY-format. Ålands synskadade har fått pengar av kulturdelegationen för att i samarbete med stadsbiblioteket ge ut böcker av lokala författare i den här tekniken, berättar Eva-Gustafsson Lindvall.
Redan nu i maj borde inspelningarna komma i gång.
I första hand gäller det nyinspelningar, men det finns inte några hinder för att överföra inspelningar som nu finns som kassettböcker till cd-rom.
Att såväl ljudböcker för allmänheten som talböcker för olika specialgrupper har framtiden för sig verkar såväl Eva Gustafsson-Lindvall som Han-Erik Ramström övertygade om. Att intresset ökat markant visar ju också statistiken.
