Sagostund i Finström
Sagostund för barn under skolåldern är det i Finströms bibliotek fredag 3 februari kl 10.00. Tema: Tokiga och brokiga sagor.
Finlandismerna
svåra att utrota
Fortsättningsvis används samma finlandismer som för 100 år sedan. Språkvårdare och skolningar till trots har det varit svårt att utrota dem. Finlandismerna har långt varit orsaken till att svenskan i Finland fjärmats från svenskan i Sverige.
I övrigt innehåller ovanstående stycke flera finlandismer. ”Fortsättningsvis” borde ersättas med ”fortfarande” och ”skolning” med ”utbildning”. ”Långt” ska bytas ut mot ”i hög grad”.
– De fast förankrade finlandismerna är svårast att känna igen. De tre svåraste är ännu, tillsvidare och skild. Ännu används felaktigt som finskans vielä, skild i stället för separat och tillsvidare i betydelsen hittills, säger språkvårdaren Charlotta af Hällström-Reijonen till FNB.
Forskningen visar att finlandismer förekommer hos talare i alla åldrar, även hos akademiskt bildade personer.
– Finlandssvenskar undviker direktlån från finskan, såsom ”kännykkä” och ”kiva”, när de talar i högre stilarter. Mest direktlån finns det troligen i ungdomsspråket, bloggar och sms-språk, säger af Hällström-Reijonen.
Skillnaderna i språkbruket kan bli ett problem för finlandssvenskar som vill arbeta med språk i Sverige.
– Jag brukar jämföra språkregler med etikettsregler; det är bra att känna till dem så att man avsiktligt kan bryta mot dem, inte av misstag.
I vardagliga sammanhang kan finlandismer ändå användas i identitetsbekräftande syfte.
– Också jag har en uppsättning finlandismer som jag varken vill eller kan avstå från. Hemma hos oss äter vi skinksemlor, inte frallor, illustrerar af Hällström-Reijonen vardagsspråket i familjen.
I Sverige är inställningen till finlandismer i dag rätt liberal. Både Kjell Westö och Monika Fagerholm säljer bra i Sverige trots att böckerna innehåller finlandismer.
– I skolorna i Finland kunde man kanske hellre satsa på de lättare finlandismerna i stället för att jobba med sådant som är nästan omöjligt att åtgärda. Föräldrarna kan också vara goda förebilder genom att läsa mycket för barnen och titta på Sveriges tv.
Varför har språkvården inte bitit på finlandismerna?
– Mellan första och andra världskriget var ideologin mot finlandismer stark, men språkvården anspråkslös. Efter 1970-talet blev språkvården starkare men inställningen till språket mycket mer liberal. Ideologi och språkvård måste samverka för att få förändring till stånd.
