Arbetet och kärleken viktigast för Tove Jansson
Konstnären, författaren och muminskaparen Tove Jansson (1914–2001) är möjligtvis världens bäst kända finländare, skriver FNB. Trots det kommer det nu för första gången ut en omfattande inhemsk biografi om henne. Den enda uttömmande biografin tidigare var nämligen gjord av svenskan Boel Westin.
Boken ”Tove Jansson – Arbeta och älska” (Schildts Söderströms) har skrivits av konsthistorikern och tidigare Kiasma-direktören Tuula Karjalainen. Hon hade ursprungligen tänkt skriva om den krigstida konsten i Finland, men ändrade planerna sedan hon hade intresserat sig för Tove Janssons konstproduktion under krigen. För några år sedan började Karjalainen forska i Toves konst, men inriktade forskningen snart på Tove som person.
– Av Janssons dödsbo fick jag nycklarna till Toves ateljé i Ulrikasborg i Helsingfors. Där kunde jag läsa hennes personliga korrespondens med bland andra vännen Eva Konikoff. Toves person gjorde en kraftfull entré i mitt liv – hon var närvarande i varje centimeter av ateljén, säger Karjalainen.
Karjalainen håller nu på att sammanställa en utställning med Tove Janssons konst som ska ställas ut på konstmuseet Ateneum nästa år. Även biografin innehåller konstverk av Jansson och foton på konstnären själv.
Biografins undertitel ”Arbeta och älska” härstammar från en ex libris, ett bokägarmärke, som Jansson har formgivit. Märket har texten på latin. Enligt Karjalainen var arbetet och kärleken det viktigaste i Janssons liv, och de kom i just den ordningen.
Jansson hade flera karriärer: Hon tecknade, målade, illustrerade och skrev i olika stilar och arbetade ibland med dekor och dräkter inom teatern. Enligt boken var mumintrollens enorma popularitet smärtsam för Jansson, eftersom hon främst ville bli känd som konstmålare. Men hennes tid räckte inte till.
– På 1970-talet hittade hon som konstnär det som hon hela tiden letat efter i sitt måleri. Men då var det redan för sent.
Karjalainens bok och även Tove Janssons brev handlar mycket om andra världskriget och hur det påverkade Jansson. Hon hatade kriget och fick ångest av det. Som politisk karikatyrtecknare fick hon utlopp för sin aggression.
– Även till exempel muminboken Kometjakten inspirerades av kriget. Kriget påverkade även i övrigt på Toves konst. 1930-talets surrealism ebbade ut i hennes konst och hon mognade och blev mer allvarlig som konstnär. Hennes verk blev på något sätt mer vanliga.
Enligt Karjalainen levde surrealismen ändå vidare i mumintrollens värld.
