DELA

Han levandegör naturvetenskapen

– Varför har vi på jorden inte fått något svar på de radio- och tv-signaler som vi började sända ut i rymden för 70-75 år sedan?
– Kanske beror det på månen, säger Eirik Newth och böjer sig lite framåt mot sina uppmärksamma lyssnare i Vikingaåsens skola.
Man kan riktigt känna att nu skall en hemlighet avslöjas.
Eirik Newth har skrivit nästan tjugo böcker de senaste femton åren, de flesta riktade till unga, men några också till vuxna. Åtta av dem finns på svenska.
Nu är han på Åland som en av författarna på barnens litteraturdagar. Att han är van att berätta och att han lyckas hålla sin unga publik fången känner man genast.
Ja, hur är det riktigt med månen och oss själva, med det intelligenta liv som finns på jorden men som man ännu inte har några påtagliga bevis för att existerar också i vår omgivning i universum?


Flisa av jorden
Eirik Newth berättar om månens uppkomst, om den ganska trovärdiga teori som förklarar att månen är en stor flisa av jorden som kastats ut i samband med någon forntida kollision. Därför är det stenmaterial som astronauterna fört med sig till jorden från månen ganska likt materialet i vår egen jordskorpa.
– Och vad har månen för betydelse för jorden, hur inverkar månen på jorden?


Upp på land
Ja, den är inte bara vacker och romantisk att betrakta utan den gör också att vi har tidvatten. Och tidvattnet i sin tur har varit avgörande viktigt för att vattenlevande djur skulle hamna i ett gränsland mellan vått och torrt och småningom lära sig att leva på land, i en omgivning som är betydligt onaturligare och svårare att bemästra än livet i vatten.
– Merparten av allt liv på jorden finns i vatten. Vi som lever på land klarar oss inte utan vatten, det element som de vattenlevande organismerna hela tiden har omkring sig.
Men på land måste man vara för att utveckla en högtstående civilisation, för att kunna göra upp eld och smälta metaller, konstaterar Newth.
– Kanske finns det liv ute i rymden någonstans, intelligent liv till och med, men inget liv på land som kan meddela sig med oss?
Men signalerna från jorden har kanske ännu inte nått den miljard stjärnor som finns i vår vintergata, för att nu inte tala om de miljarder vintergator till som kanske finns…
Vi i publiken ser kanske efter detta på månen och tidvattnet och oss själva på ett lite annat sätt?


Visst läser pojkar!
Erik Newth skriver om ämnen som kanske främst tilltalar pojkar och han säger att det åtminstone i Norge varit problem med intressant läsning för pojkar och att man ibland också sett ned på pojkars läsande.
– Vi måste inse att också pojkar läser mycket: tjocka datormanualer, spelinstruktioner och överhuvudtaget mycket text på nätet och vi måste inkludera och var glada också över den läsningen.
– Vi får inte ge pojkarna en känsla av att det de läser inte är värt någonting, inte räknas.
Enligt Eirik Newth är det klart att man kan fånga pojkars intresse genom att skriva böcker till exempel om om sport och teknik.
– Men det är också allt vanligare att flickor intresserar sig för sådant. Allt fler flickor läser ju också naturvetenskap och matematik på universiteten.


Newth, Newton…
Och till slut. Newth är väl inget riktigt urnorskt namn?
– Nej min far kommer från England och är förresten också han författare. Philip Newth heter han.
Newth, påminner ju om Newton?
– Isac Newton (den kände fysikern som levde 1642-1727) kommer faktiskt från samma del av England och vi har nog släktforskat litet, men det verkar handla om två skilda släkter, Newton och Newth. Isac Newton var dessutom barnlös, säger Eirik Newth med ett leende medan nästa grupp med unga läsare strömmar in i salen för att höra honom berätta.

JAN KRONHOLM

jan.kronholm@nyan.ax