DELA

Gustavsson fick 10.000 för bok

Kenneth Gustavsson kan fortsätta forska om Ålands roll under mellankrigstiden, i går beviljades han kulturstiftelsens jubileumsstipendium.
Då presenterade också stiftelsen sin nya bok om kulturmiljöer.
Då Ålands kulturstiftelse fyllde 60 år i höstas beslöt man att fira det med att ge ut ett extra stort forskningsstipendium på 10.000 euro. Fem ansökningar som var knutna till olika forskningsprojekt lämnades in och styrelsens val föll alltså på Kenneth Gustavsson, filosofie doktor och antikvarie.
– Jag är mycket glad och tacksam över stipendiet, säger Gustavsson
– Jag har faktiskt redan kommit överens om tjänstledighet i höst för att kunna fortsätta gå igenom de enorma mängder arkivmaterial som finns.


Redan klar
Kenneth Gustavsson berättar att han hittat unikt material framför allt i Sverige. Svenskarna hade detaljerade planer på att genast besätta Åland i fall av krig och de planerna finns dokumenterade i form av allt från mineringar till antalet lastbilar och fältkök och till hur elledningarna skulle dras.
– Och Finland hade naturligtvis en motsvarande planering, säger Gustavsson.
Två tredjedelar av boken är redan klar och han räknar med att, tack vare stipendiet, kunna jobba klart nästa vinter.


Ny preses
Parallellt arbetar Gustavsson med den bok som handlar om Ålands roll från och med att andra världskriget bröt ut den första september 1939.
– Den delen är till hälften skriven.
Gustavsson fick ta emot jubileumsstipendiet i samband med en mindre ceremoni i Önningeby museum i Jomala i går. Det överlämnades av kulturstiftelsens nya ordförande, eller preses som han egentligen tituleras, Lars-Ingmar Johansson.
Vid samma tillfälle presenterade stiftelsen sitt senaste bokprojekt ”Åländska kulturlandskap”.


Om golfbanan
Tio personer; Kurt-Viking Abrahamsson, Kjell Ekström, Jörgen Eriksson, Peter Fjällman, Carl-Adam Hæggström, Marcus Lindholm, Ann-Gerd Steinby, Nils Storå, Jan-Erik Tomtlund och Folke Wickström, skriver utgående från sina egna specialkunskaper om det komplexa begreppet kulturlandskap.
Resultatet är en mångsidig och populärvetenskaplig antologi och en imponerande resa i tiden. I sammanlagt tolv kapitel kan man läsa om bland annat förhistoriska kulturlandskap, empireprojektet Skarpans och Bomarsund, de åländska fiskarnas kulturlandskap, liens och mulens lövängar och det glömda kulturlandskapet under vattenytan.
Ett kapitel handlar till och med om golfbanan som ett nutida kulturlandskap.


Fientligt inställt
Kjell Ekström, som har skrivit om hur konstnärerna från Önningebykolonin återgav det åländska kulturlandskapet i sina verk, välkomnar boken.
– Boken kommer lägligt. Vi lever i en tid där samhället är fientligt inställt till kulturlandskapet, det märks inte minst i Mariehamn där man har gått in för att slopa k-märkningen på en byggnad, sade Ekström i går.
– Begreppet kulturlandskap är svårt och har många ingångar, det framgår ur boken, sade Kurt-Viking Abrahamsson.
Han har ansvarat för bokens helhet och också själv skrivit två kapitel i den. Det ena är en definition av begreppet kulturlandskap och det andra handlar om vindbruk på Åland från väderkvarnar till vindkraftverk.


Inre mentala
– Det finns två centrala aspekter på kulturlandskapet, det fysiska yttre landskapet och det inre mentala. Det man drömmer sig tillbaka till finns inte mer och den centrala frågan är i stället vilket landskap man skall försöka bevara, sade Abrahamsson.
Siv Ekström, som spelade fiol på tillställningen i går, hade sin helt egen fundering kring kulturlandskap.
– Ljudlandskapet saknas. Det går aldrig att skildra hur det var när det inte fanns maskiner och då man måste fixa all musik man ville lyssna på, sade hon.
”Åländska kulturmiljöer” ges ut i samarbete med PQR och med Minna Johans som grafisk formgivare. Boken kommer att säljas i bokhandlarna till ett pris av 35 euro.

Titte Törnroth-Sarkkinen

titte.tornroth@nyan.ax