Fart, färg, glädje i estnisk folklig tradition
På den estniska ön Kihnu i Rigabukten lever folkliga utklädningstraditioner, sång- och dans i obruten tradition. Den stora traditionsbäraren är folksångerskan Virve Köster som med sin familjeensemble gav en fartfylld föreställning i Önningebymuseet i går kväll.
De flesta av sångarna i gruppen kommer ur samma familj som Virve Köster, ett par sångare plus ett par spelmän från en grannö. I sången, dansen, dräkterna kan man ana en lång folklig tradition.
Det samma gäller maskerna som används när man återger upptågen kring firandet av S:t Martinsdagen och S:ta Katarinadagen som båda infaller i november. Dagarna är fortfarande är viktiga i Estland, med maskeringslekar som har urgamla rötter.
Glädjen i sången och musiken, i dansen och upptågen är smittande. Det är oftast fart och fläkt över det som bjuds även om man också kan ana djupa känslor i en del av sångerna. Livets alla aspekter ryms med. Allt går på den mycket speciella Kihnudielekten som öborna själva vill kalla ett eget språk.
Traditionsbärare
Virve Köster, som är centralpersonen i gruppen, har i dag hunnit fylla åttio år men är fortfarande en mycket viktig kultur- och traditionsbärare. Sin första folkvisa gjorde hon redan i fjortonårsåldern och i dag finns nästan 250 sånger upptecknade efter henne.
Besöket på Åland har kommit till stånd genom Ålandsvännen Mark Soosaar som själv är en rikskänd kulturpersonlighet i Estland. Soosaar är bland annat filmare och skapare av ett välkänt museum för modern konst i Pärnu. Han är numera också politiker och sitter i det estniska parlamentet för socialdemokraterna.
Öar har han länge intresserat sig för och han bodde under många år på Kihnu, numera på en av grannöarna.
”Som silverpärlor”
Egentligen var det Soosaar som upptäckte Virve Köster för snart 25 år sedan.
– På en bröllopsfest drog hon mig bakom en knut och frågade om hon fick sjunga en sång. Hon ville veta vad jag tyckte.
Soosaar erkänner att han genast blev mycket tagen.
– Det var så oroligt vackert, som små silverpärlor, minns han.
Mycket populär
Där började Vive Kösters karriär på allvar. I dag är hon otroligt populär och hennes visor har tagits upp av många sånggrupper.
– När hon fyllde 80 i fjol ordnade vi en konsert till hennes ära i ett konserthus i Pärnu som rymmer 1.000 personer. Allt såldes ut på tre dagar och många blev utanför. Estland president fanns också bland publiken.
Kvinnohantverk
Den folkliga kulturen på Kihnu är numera upptagen på Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Enligt Mark Soosaar är det främst kvinnorna som i dag upprätthåller de gamla hantverkstraditioner som bland annat kommer till uttryck i klädedräkten.
– Männens hantverk var tidigare mest knutet till båtbygge och fiske men i dag använder alla plastbåtar och köper kinesiska nät, säger han.
Kihnu har också ett svenskt namn, Kynö, och har en gång i tiden haft en befolkning av svenskt ursprung, liksom Runö som också ligger i Rigabukten.
Besökte Matts Dreijer
Det var när Mark Soosaar i tiden arbetade med en film om Runö och de svenska bosättningarna i Estland som han första gången kom till Åland, då för att träffa Matts Dreijer som ju var född på Runö.
– Filmen blev aldrig klar men jag skall ta i tu med den när jag blir pensionär, lovar Soosaar.
Parlamentarikern Soosaar träffade i går även lagtingets talman Roger Nordlund (C) och lagtingsledamot Barbro Sundback (S).
I kväll ges ännu en föreställning av Kihnuborna i Önningebymuseet.
