Då Westerholm tog Munch och Joel till Åbo
Krister Sundbäck skriver om på vilka vägar författaren Joel Pettersson kan ha kommit i kontakt med Edvard Munch och hittat inspiration i hans verk.
Då Edvard Munch ställde ut i Helsingfors 1908 blev han berömd i landet. Året därpå köpte intendenten för det aktieorienterade, nybyggda, konstmuseet i Åbo, Victor Westerholm, in ett av Munchs verk från Ateneum, ett självporträtt, en litografi.
På så vis kom det sig att Munch kom till Åbo Konstmuseums samlingar 1909. Det året hade man också planerat för en Munch-utställning på konstmuseet i Åbo men blivit tvungen att avstyra projektet.
I Helsingfors köpte Ateneum in en rad av Munchs grafiska verk från 1890- och 1900- talen (bland dem två versioner av ”Kyssen” från 1902 och 1905). Efter utställningen på Ateneum behövde Munch in på nervsjukhus för en tid, i Köpenhamn, vintern 1908-09.
Munch var en känslomänniska, ett geni.
Joels Munch
Joel Pettersson nådde tonåren medan Munch tryckte ”Kyssen” på sina blad. Tre år senare färdigställde Pettersson sin första handskrivna, illustrerade tidning (julen 1908) medan Munch förberedde utställningen på Ateneum.
Munchs sensationella grafik var nymodig och djärv till både motiv (Madonnamotivet) och teknik (till exempel Kyssen). Pettersson började på Åbo Ritskola 1913. Då var Westerholm skolans rektor och hade sin sommarateljé i Joel Petterssons hemkommun på Åland.
Westerholm var nestorn i Åbo konstliv och ställde själv ut på sitt museum då Pettersson började studierna på hans skola. Joel Petterssons lärare, Ragnar Ungern, hade ställt ut där då litografin av Munch köpts in från Ateneum, några år tidigare. Det hade därför inte varit konstigt om Ungern rekommenderat Munch för Pettersson.
Allt det och mycket mer kan man läsa om i Axel Haartmans konstförenings bok som utgavs i Åbo 1916.
Även om det skulle vara så att ingen av lärarna rekommenderat Munch för Pettersson kunde han själv ha kommit i kontakt med Munchs verk under sina år i Åbo, som jag visat på (sidan 108) i boken ”Joel Pettersson En åländsk kolorist”.
Att Joel Pettersson, som modern symbolist, inte skulle ha sett Munchs konst är nog dåraktigt att tro. (Munch var den mest berömda symbolisten i nordisk konst under Joels tid i Åbo) Westerholm var museets intendent också när Munchs självporträtt, litografin, inköptes.
Därför kan man, med synnerligen starka skäl, misstänka att det var han som förde Munch och Joel samman på det nybyggda museet i Åbo. Westerholm hade, om någon, makt och möjlighet att göra just det.
