Barnens litteraturdagar är nedläggningshotat
Barnens litteraturdagar, ett arrangemang för Ålands samtliga 3000 grundskolelever, arrangeras av några få frivilliga.
– Vi har försökt se till att man får kilometerersättning men det hade vi inte råd med ifjol. Det borde åtminstone vara så att folk inte skall betala för att hjälpa till, säger Biblioteksföreningens ordförande Gunilla Jansson.
Det är en liten förening med runt sju aktiva som driver BLD, ett arrangemang för ungefär 3000 åländska barn. Barnens litteraturdagar arrangeras av Ålands biblioteksförening varav en styrelsemedlem representerar Förbundet Hem och skola och en Ålands litteraturförening.
Arrangörerna har konsekvent jobbat utan lön. För några veckor sedan avslog Kulturdelegationen föreningens ansökan om 70.000 euro för nästa år och gav dem istället löfte om 15.000 euro.
– Något år har vi haft råd att ta ut mötesarvoden för BLD-arbetet. Andra har kanske svårt att se att vi är en liten förening som gör allt, vi har ingen stor organisation med mycket pengar i ryggen, säger Gunilla Jansson
Borde man minska storleken på evenemanget?
– Får vi inte pengar så måste vi endera lägga ner eller minska. Från 2007 har alla elever i årskurs 1-9 deltagit, klart man kunde välja bara några skolor eller klass som får vara med men isåfall vilka? Dessutom tappar det grundtanken; att det här skall vara ett evenemang där alla barn på Åland kommer i kontakt med litteratur.
Är de besökande författarna dyra?
– De har ju sina fasta arvoden och det skall de också ha. Det är ju inte böckerna som författarna nu för tiden lever på utan att resa runt och berätta om dem. Klart vi kunde anlita bara åländska författare, men de räcker varken kvalitets – eller kvantitetsmässigt till år efter år. Vi har också förstått att många lärare uppskattar den nordiska aspekten BLD står för, annars möter barnen bara engelsk kultur.
Först bara två
Barnens litteraturdagar arrangerades för första gången 2005.
– Biblioteksföreningen blev genast indragen eftersom vi jobbar över hela Åland. Annars hade BLD arrangerats enbart för stadsbarnen.
Första året deltog bara femmorna och sexorna.
– Men redan då hade vi författare som besökte skolorna och storsamlingar där flera skolor samlades.
Då, första året, var Gunilla Jansson och Carina Sandell de enda som jobbade med förverkligandet på landsbygden: Gunilla Jansson skötte det organisationen och logistiken medan Carina Sandell skjutsade runt författarna. På hösten arrangerades en författarträff ute i Kumlinge där alla skärgårdselever var med.
– Det var helt oavlönat föreningsarbete.
Ändra tid?
Under veckan som BLD arrangeras besöker inbjudna författare skolorna. Varje elev träffar en, max två författare som gör skolbesök.
– Vi har funderat på att ändra tidpunkt, att arrangera BLD på hösten istället. Det skulle eventuellt underlätta för stadsbiblioteket som nu har litteraturdagarna för vuxna tätt på och som arrangerar vimmelfesten för femmorna. Ungdomens litteraturdagar som riktar sig till högstadieelever kunde vara samma tid som nu eftersom man kan samordna författarna som kommer till Mariehamns litteraturdagar.
I samband med ULD arrangeras en skrivartävling för årskurs nio vilken arrangeras av Nordens institut.
– Vi samarbetar kring uppläsningen, den hålls på mingelfesten då alla nior samlas på stadsbiblioteket. Men i övrigt är skrivartävlingen helt Nipås initiativ och grej, vi har ingen insyn alls i hur de jobbar, säger Gunilla Jansson.
Utan pengar
I år hade BLD en budget på 70.000 euro.
– Vi hade räknat med att anställa en projektledare vars lön skulle vara ungefär 12.000 euro. Vi anhöll sommaren 2010 om att bli ett Leader-projekt och fick nästan löfte om det. Då vi såg vart det barkade, att det ändå skulle bli ett nej, hörde vi av oss till landskapets kulturbyrå, de sa att vi inte skulle lägga ner BLD utan att det ändå skulle finnas pengar någonstans. Sen fick vi avslag från Leader och bara 15.000 euro från kulturdelegationen.
Hur gör man då?
– Ja, vi fick ringa runt till företag och be om sponsorering. Men alla sa endera att det inte passade in i deras profil eller att BLD är något som borde vara samhälleligt finansierat. Bokhandlarna har varit med och sponsorerat från starten, men enda företagaren som i övrigt gav oss lite pengar var Anders Wiklöf.
Övrig finansiering kommer från skolornas fem euro per elev, Svenska kulturfonden, Nordens institut på Åland och Ålands skärgårdstiftelse.
– Det är mycket arbete som ligger bakom ansökningarna till fonderna och de behandlas under en lång tidsperiod.
Ett av problemen är att författarna behöver bokas tidigt, helst innan sommaren. Samtidigt vet arrangörerna sällan om de finns pengar förrän i april.
Varför fick ni inga pengar?
– Jag tolkar det så att de som bestämmer inte tycker det här är tillräckligt viktigt. Alternativt är de inte insatta i det vi gör.
Nedläggning?
Hur mycket jobb räknar ni att BLD kräver?
– I arbetskontraktet för en projektledare har vi räknat med 632 timmar. Utöver det är det mycket frivilligarbete från oss i arbetsgruppen. Nu får vi göra både och själva.
Funderar ni på att lägga ner?
– Jo…det är klart. Det är alldeles för mycket arbete för oss. Vi har ju också vanliga jobb. Jag räknade ut att bara jag jobbade 300 oavlönade timmar med årets BLD. Inte skulle det kännas bra att lägga ner, det är ett jättebra projekt som vi vet är uppskattat.
Vad skulle vara den bästa lösningen?
– Att landskapet tog över helt och hållet. Biblioteksföreningen är så liten, vi är för få för att kunna dra ett jätteprojekt som det här. Vi kan inte vara personligt ansvariga för att projektet fortsätter och finansieras.
När bestämmer ni er?
– Först väntar vi på skolornas utvärderingar från årets BLD. Förmodligen bestämmer vi oss först i höst, men då är vi redan sent ute med bokningarna.
