En dramatisk seglats med med orkanvindar beskrivs i årets upplaga av Sjöhistorisk årsbok för Åland. Det är Rikke Petersson som berättar om åländska barken Passats första resa efter kriget, en seglats där hennnes mot konstnären och journalisten Hilde Lütken-Bengtsson var med. Flera andra intressanta artiklar ingår också i årsboken. (Bilden visar en beskuren målning av Hilde Lütken-Bengtsson,)

Det är ogörligt att i en kort anmälan göra en årsbok och alla dess medarbetare rättvisa men ofta finns det något som särskilt fångar intresset. Utan att förringa de övriga skribenternas gedigna insatser är Rikke Peterssons ”En windjammer seglar ut” något av en fullträff i årets upplaga av Sjöhistorisk årsbok för Åland.
Rikke Pettersson beskriver Passats första seglats efter kriget; en dramatisk färd med sågvaror från Kotka till Kapstaden. Rikke Petersons mor, konstnären och journalisten, Hilde Lütken-Bengtsson kom från Danmark och var gift med chefredaktören för Karlshamns Allehanda, Erik Bengtsson. Rikke, som var sju år fick stanna hemma i Karlshamn med pappan när hennes mor gav sig ut på sin nästan tre månader långa färd under segel till Kapstaden.
Rikke Petersson bygger sin skildring av resan på de artiklar som modern skrev i Karlshamns Allehanda och på den bok hon gav ut om reseäventyret.


Äventyrlig resa
För ett äventyr blev det. Redan innan Hild Lütken-Bengtsson gick ombord i Karlshamn hade Passat hunnit dra ned en bogserbåt i djupet vid avfärden från Kotka i början av december 1946. Nio ur bogserbåtens besättning på elva personer omkom.
Passat hade en besättning på 32 man och dessutom hela tolv passagerare. Utöver Hilde Lütken-Bengsson bland annat ett filmteam från Storbritannien. Från Finland var fem passagerare på väg till Sydafrika och det antyds att åtminstone någon i det sällskapet funnit det för gott att lämna det efterkrigstida Finland.
Kapten var Mauritz Mattsson men denne byttes redan i Hälsingborg ut mot Ivar Hägerstrand.


Svåra orkaner
I början av januari kom man i väg och det dröjde inte många dagar innan man kom in i både stormar och orkaner. Det är en synnerligen dramatisk färd vi får följa – på vindarnas villkor – ända upp mot Island och Grönland innan man småningom kommer ned mot vänligare vatten.
Vid en häftig stagvändning vid Orkenyöarna fylldes kaptens hytt, navigationshytten alla styrbordshytterna och proviantutrymmet med vatten och en läcka i några bottenplåtar som undervattenssvetsats i Kotka gick upp igen:
”Stormen ökade och ökade. På kvällen blåste full orkan, hela Beaufortskalan ut. 42 sekundmeter var toppstyrkan. Sjön växte. Vågorna var höga som hus. Man kunde se dem torna upp sig, till synes skyhögt över masttopparna och undra hur länge det skulle dröja innan Passat helt begrovs under vattenmassorna. Men i sista ögonblicket gled hon alltid undan, räddad som genom ett mirakel.”


Spännande läsning
Det är en spännande läsning som Rikke Petersson serverar på basen av sin mors berättelser och texter.
Dessutom ingår en rad fina teckningar och målningar som Hilde Lütken-Bengsson gjorde under färden. Hildes bok, ”En Windjammer seglar ut”, gavs ut av Bonniers 1949.


Och mycket mera:
Men årsboken innehåller också en hel rad andra läsvärda texter.
n Hanna Hagmark-Coopers bidrag har rubriken ”Farväl till seglen – sista gången runt Kap Horn” och ansluter sig till den gångna sommarens utställning i sjöfartsmuseet.
n Bertil Lindqvist berättar, bland annat med hjälp av gamla bouppteckningsuppgifter, om hur en sjöman levde på 1800-talet.
n Yngve Gustafsson ger i ”Sydgaard – en reseberättelse” en sjömansskildring ur moderna tid, men ändå inte utan dramatik.
n Per Gustavsson skriver om Sofia och Majland, två Ålandsägda ångbåtar, med intressant historia, i trafiken mellan Finland och Sverige.
n Henrik Karlsson rör sig, liksom Yngve Gustafsson, i modern tid och berättar om en resa med den svenska barken Gunilla vården 2009.
n Sten-Erik Abrahamsson, som gick bort tidigare i höst, rätar i sin postumt publicerade artikel ut ytterligare några frågetecken kring ångaren Helens förlisning 1944.
n Erik Andersson bidrar med sonetterna ”Öppet hav” och ”N.A.E. Nordenskiöld”.
n Charles Deroko, Bo Mattfolk och Jerker Örjans sätter Pommers länspump ”under luppen”.
Årsboken avslutas traditionsenligt med årsberättelser för Ålands Nautical Club, stiftelsen Ålands sjöfartsmuseum, museifartyget Pommern och Sjökvarteret i Mariehamn.
För sammanfattningar av artiklarna på engelska står, som många gånger tidigare, Jocelyn Palmer. Den grafiska utformningen har Rita Jokiranta gjort.
I årsbokens redaktion sitter:Thérèse Kåhre, Lars-Erik Eriksson, Hanna Hagmark-Cooper, Per-Ove Högnäs, Börje Karlsson, Henrik Karlsson, Bertil Lindqvist, Anita Pensar och Kurt Skogberg.


Anonyma författare
En brist i den intressanta årsboken är att den inte bjuder på någon förteckning med uppgifter om medarbetarna. Som läsare skulle det vara intressant att få korta biografiska uppgifter om artikelförfattarna.
Något som kunde beaktas i kommande volymer.

JAN KRONHOLM

jan.kronholm@nyan.ax

Litteratur
”Sjöhistorisk årsskrift för Åland 2008-2009”
Ny bok utgiven av Ålands Nautical Club/Stiftelsen Ålands Sjöfartsmuseum 2009. Rikt illustrerad 143 s.