Ålands museum fyller 75 – och lite till
Ålands museum kan i höst fira sin 75-åriga tillvaro. Man gör det bland annat med en utställning som dock lyfter fram en mer än hundraårig verksamhet.
Ålands kulturhistoriska museum grundades nämligen redan 1905 i Ålands vänners regi. (På bilden museiassistent Amppi Darmark, till vänster, och enhetschef Annika Dahlblom i jubileumsutställningen.)
Annika Dahlblom, chef för utställningsenheten vid Ålands museum berättar att den utställning som man nu visar i museets specialsal är indelad i fyra tidsepoker.
– Ålands museum grundades 1934 men vår berättelse börjar redan i slutet av 1800-talet då de första initiativen till ett museum togs.
Rädda kulturarv
Enligt Annika Dahlblom var det rädslan för att antikvitetsuppköpare från fastlandet och från Sverige skulle lägga beslag på viktiga delar av det åländska kulturarvet som gjorde att man inom föreningen Ålands vänner redan i slutet av 1890-talet började smida planer på ett museum.
Kastelholms slott ansågs vara en värdig plats för Ålands kulturhistoriska museum. Snart fick man dock överge planerna och skapade i stället en fotoutställning.
Museet var därefter en tid inrymt i Skogsvillan på Södragatan i Mariehamn och sedan i karaktärsbyggnaden på Jomala gård som flyttats till Tullarns äng. Det fanns också planer på ett slags ”Miniskansen” i Tullarns äng men museibygganden brann 1918 och på tjugotalet flyttade museet igen till Kastelholm där det verkade ända till dess slottet stängdes för renovering på åttiotalet och det kulturhistoriska museet gick samman med Ålands museum, landskapets eget museum som landskapsarkeologen Matts Deijer grundat 1934 och som vi i utställningens planscher också får följa från lokal till lokal.
En intressant sak som Annika Dahlblom noterar är att Ålands vänners kulturhistoriska museum på Kastelholm hela tiden hade betydligt fler besökare än landskapets eget museum.
Nybygge förverkligas
När Matts Dreijer gick i pension 1970 och Stig Dreijer tog över inleddes också arbetet på att skapa ett modernt museum med ändamålsenliga utrymmen, det som småningom skall resultera i det nuvarande museet som stod inflyttningsklart 1981 och som följande år erhöll Europarådets eftertraktade museipris. Här fick också Ålands konstmuseum moderna utrymmen.
Utöver berättelsen om museets (museernas) utveckling presenteras en rad personer som haft betydelse för utvecklingen, utöver de redan nämnda Matts Dreijer och Stig Dreijer, även läkaren Lars Wilhelm Fagerlund, senare landshövding, som var ordförande för Ålands vänner när det kulturhistoriska museet kom till, Mosse Weber som blev det nybyggda Åland museums första museichef och Kjell Ekström, etnolog vid museet, som tog över efter Webers bortgång 1990 och innehade posten till år 2003.
– Kjell Ekström tog många nya initiativ säger Annika Dahlblom och nämner utställningar som ”Den tatuerade ålänningen”, aktiviteter som kulturnatten och de återkommande kommunala kulturveckorna.
Anika Dahlblom själv blev museichef efter Ekström men efter de omorganiseringar som musieverksamheten genomgått sedan dess är benämningen i dag enhetschef för enheten för utställning och förmedling.
Sälbössa och gurkburkar
Den skärmutställning som löper längs väggarna i specialsalen är designad av Carina Sommarström på byrån McArena.
Ur museets olika samlingar har museiassistent Amppi Darmark dessutom plockat fram ett intressant urval av föremål, från den sälbössa från 1700-talet som är det första katalogiserade föremålet i den etnologiska samlingen till gurkburkar ur ett av museets senaste inventeringsprojekt.
Kaffekalas
På torsdag, den 29 oktober, bjuder museet på jubileumskaffe med tårta från kl 10 på förmiddagen till kl 20 på kvällen. Den som är på plats kl 18.30 kan dessutom få höra vicelantrådet Britt Lundberg hålla ett anförande.
