Penisgate – det sitter i könet
Jag hoppas att ni inte missat Penisgate – årets roligaste medieskandal.
Mitt i ett avsnitt av fryntlige alkoholisten Plura Jonssons matprogram ”Pluras kök”, hade en skojfrisk redigerare klippt in ett par bildrutor som föreställde en penis.
Tydligen fladdrade den förbi så snabbt att den inte gick att urskilja med blotta ögat, men om man tittade på programmet i efterhand, ruta för ruta, gick den att beskåda tydligt i hela sin loja ståtlighet.
Rubrikerna lät inte vänta på sig. Det är ju inte varje dag en manslem kikar in i ett svenskt matlagningsprogram (Per Morberg undantagen) och dessutom gör det ”mellan kantareller och murklor”, som DN-krönikören Hanna Fahl skrev så fint.
De första rubrikerna var avvaktande, men antydde ändå att en skandal var under upprullande. ”Nu kommer den där redigeraren att få sota”, tänkte folk. ”Man klipper inte in en dase i Pluras kök ostraffat, speciellt inte mitt i en härlig svampstund.”
Men efter bara någon dag började stämningarna kännas mjukare. Folk började dra på munnen.
Och nu, en vecka efteråt, har det vänt helt. Den busige redigeraren är geniförklarad och journalisterna tävlar i penishyllningar. Nämnda Hanna Fahl är en av de gladaste: ”Veckans mest briljanta mediehändelse visar att det behövs en överraskningspenis i ett annars humorlöst tv-klimat”, skriver hon, och får medhåll från de allra flesta tv-skribenter.
Jag håller med. Jämfört med det mesta som går på tv var surpris-snoppen en liten tv-klassiker.
Det trista i den här humorjambalayan är förstås att tongångarna skulle ha varit mycket dystrare om det hade dykt upp en blottad mutta där bland kantarellerna.
Då hade det börjat munhuggas om ”sexualisering av det offentliga rummet” och ”snippskandal”. Ordet ”porr” hade tagits i arga munnar. Allt hade förmodligen mynnat ut i en het vulvadebatt i Agenda och minst en liten demonstration på Sergels torg.
Pittar är tydligen roligare än muttor. Man skrattar gärna åt en snopp, men snörper på munnen åt snippan.
Kan det till och med vara så att komedin sitter i anatomin? Det verkar inte rättvist, men skulle verkligen förklara saker och ting.
Vi diskuterade häromdagen på redaktionen varför det kommer fram så få roliga kvinnliga komiker.
Vi hade teorier om att män i komedibranschen hellre hjälper andra män, och att kvinnor får jobba i motvind. Det är säkert sant. En kollega trodde också att män är vana att ta plats, testa gränser och på så sätt lära sig vad folk tycker är roligt – medan kvinnor sällan tar, eller får, det utrymmet. Säkert också sant.
Men efter Penisgate börjar jag misstänka att själva könet spelar en större roll.
Det kanske inte bara är en fråga om materialet när folk skrattar sig hesa åt David Batra, men är svårflirtade inför Petra Medes monologer.
David går omkring med en inre trygghet, förvissad om att han när som helst kan släppa ner brallorna på knäna och avfyra en veritabel humormissil. ”KOLLA DEN HÄR! WOOOOO!”
Men när Petra går upp på scenen känner hon kanske att publiken tänker: ”Visst, hon är begåvad, men hon ska fan inte komma här med sin trista gamla framstjärt och tro att hon är något.”
