Ytvatten kan späda ut halten narkotikarester
Några reflektioner med anledning av artiklarna om hur man ser spår av amfetamin och andra droger i det kommunala avloppsvattnet och vad man bör beakta då man tar dessa prov, nämligen hur den övriga koncentrationen ser ut i avloppsvattnet man renar.
Man brukar bland annat nämna kväve, fosfor och halten biologiskt nedbrytbara ämnen under sju dygn, BOD 7, för att se hur mycket sådant som finns i det inkommande och även i det utgående, så kallade renade, avloppsvattnet Det här borde då relateras till antalet personer som är inkopplade i systemet.
Det här kan variera stort beroende på hur det kommunala avloppsnätet ser ut. I vissa städer leder man även en del av dräneringsvattnet från husgrunder och kanske även någon gammal stadsdel har ytvatten som kommer in i ledningssystemet, så kallat dränvatten/inläckage.
Man borde därför mäta på en torr period med så lite inläckage som möjligt. Till exempel på vårar eller under kraftiga regn kan avloppsvattenmängden fördubblas, så behöver fallet inte vara i Mariehamn.
Man talar då om att brädda avloppsvattnet och låta en del rinna förbi reningsverket, helt utan rening.
Det här betyder att en stad som har många gamla betongrör eller gammalt avloppssystem dit det läcker in ”icke avloppsvatten” kommer att ha ett mera utspätt avloppsvatten och därigenom få ett betydligt bättre testresultat än vad som det i verkligheten är.
Så att enbart ta med en parameter i det sammanhanget betyder inte nödvändigt att det ger en rättvis bild av hur det verkligen ligger till.
Har med andra ord Mariehamns stad ett väl fungerande avloppssystem så missgynnar det oss i det här sammanhanget. Mariehamn är även en liten stad så att det inte blir så långa sträckor där det komma in ytvatten.
Tar man även in industriellt avloppsvatten som förrenats påverkar det även avloppsvattnets sammansättning.
BROR-GUSTAV HAASIOSALO
FD INSPEKTÖR I VATTEN OCH MILJÖFRÅGOR VID VASA VATTENDISTRIKT/ VATTENSTYRELSEN 1980-1983
LEKTOR I BYGGTEKNIK
<”Byline tfn”>
