Visst får det kosta!
Vad kostar det oss att inte tänka tillräckligt långsiktigt? Vad kostar det samhället att inte hjälpa de unga i tid? I Sverige är det i varje årskull 20 procent som inte går ut med betyg. Det kostar samhället hundratals miljarder kronor för varje årskull. Vi har inte råd att göra samma misstag. Nationalekonom Ingvar Nilsson menar att en budget i balans idag kan ge förödande kostnader i framtiden.
Nilsson höll två föreläsningar i ämnet på Åland i veckan. Ord som kastat om i mitt huvud och som påverkat siffermänniskan inom mig mycket starkt. Genom att inte satsa på de unga som behöver extra resurser i skolan, förskjuter vi istället kostnaden på framtiden.
Att ge barn med specialbehov förutsättningar till individanpassad skolgång kan spräcka budgetramarna under några år i grundskolan. Men genom att få grundfärdigheter som möjliggör fortsatt skolgång, minskar riskerna för utanförskap som kommer av att man inte antas till fortsatta studier, att drabbas av arbetslöshet och följderna av detta.
Om man ser till vad som då händer med dessa barn om man inte ger dem förutsättningarna, så förskjuts problemet istället till andra sektorer. Inom det kommunala är det främst socialvården med utkomststöd och sysselsättningsåtgärder som tenderar att belastas. Även andra delar av samhället riskerar att belastas hårt, såsom hälso- och sjukvården, rättsväsendet och andra myndigheter.
Kommunernas tjänstemän borde därför utbildas i de system som de facto finns och som är utvecklade för att påvisa kostnadsbelastningen på nämnda sätt. Det är viktigt att vi politiker ger tjänstemännen möjlighet till flexibilitet och elasticitet där tillräckliga resurser för barn och ungdomar värderas enligt andra mätinstrument än det görs idag. Detta eftersom personer som inte får tillräckligt med stöd i skolan riskerar att drabbas av livslångt utanförskap. Ett utanförskap som kostar oerhört mycket för samhället, och framför allt för individen själv.
MIINA FAGERLUND (S)
