DELA

Visit Åland har tappat en halv miljon i stöd

Mellan åren 2007-2018 har de marknadsföringsmedel som landskapet beviljat Visit Åland för destinationsmarknadsföring minskat med knappt en halv miljon euro i reella termer. I dagens penningvärde beviljades Visit Åland 1,81 miljoner euro år 2007 mot 1,33 miljoner 2018.

Detta kan ses som något paradoxalt eftersom den svenska kronans kurs gentemot euron efter finanskrisen varit mycket svag, vilket kunde ha befogat en förstärkning i stället för en fortlöpande urholkning av beviljade medel. Detta för att förstärka insatserna på olika marknader. Som exempel var kronans medelkurs mot euron 10,37 år 2018 mot 9,02 år 2007, det vill säga för en svensk resenär var ett Ålandsbesök 15 procent dyrare 2018.

Detta faktum, att marknadsinsatserna år för år urholkats, samtidigt som branschen kämpat mot en svag kronkurs, är en starkt bidragande orsak till att 2018 blev ett mycket tungt år bland annat för den åländska hotellnäringen med en minskning av de svenska övernattningarna med nio procent, vilket inte på långt när kompenserades av en ökning från den finska sidan med drygt en procent.

Detta drabbar med stor tyngd enskilda hotellentreprenörer som sammantaget under de senaste åren investerat över 15 miljoner euro på att förnya, uppgradera och förstärka det åländska hotellutbudets kokurrenskraft, ivrigt påhejade av politiker som säger sig hysa omsorg om turistnäringens utveckling. Självfallet drabbas även mindre kapitalintensiva turismföretag, om än i mindre omfattning.

Den svenska kronans växelkurs kan lagtingspolitikerna inte göra mycket åt, men ett tungt ansvar vilar på dem som i missriktad besparingsiver aktivt medverkat till en dramatisk urholkning av de intäktsgenererade medlen för marknadsföring av Åland. Undertecknad är en klar anhängare av besparingar genom effektivisering och rationalisering av verksamheter, men att urholka medel som är avsedda att skapa mer intäkter i form av ökad turism och därmed ökad sysselsättning är inte klok politik.

Tyvärr kommer denna urholkning av resurserna att fortsätta de tre närmaste åren eftersom de nu beviljade medlen för 2019-2021 inte ens kompenserar för inflationen. Detta betyder att situationen framöver blir ännu besvärligare för merparten av de cirka 250 turistföretag som är medlemmar i Visit Åland och som inte har resurser för egna marknadsföringsinsatser.

För att kunna vända denna utveckling och förstärka Ålands position i den hårda konkurrensen från andra turistdestinationer bör, enligt min uppfattning, Visit Ålands resurser på sikt återställas till tidigare nivåer. Samtidigt bör ett nytt försök göras för att få fart på evenemangsutvecklingen, dock i andra former än tidigare. Fokus bör därvid ligga på att förstärka Ålands attraktionskraft som resmål under lågsäsong.

BORIS EKMAN