Vindkraften är en miljöbov
Vindkraft och all annan elproduktion handlar om teknik. Elproduktion kan vara miljöstörande. För att skapa en stabil elförsörjning krävs kunniga tekniker som också tar hänsyn till miljöfrågor. Under 70- och 80-talen skapade svenska ingenjörer världens stabilaste och mest miljövänliga elnät baserat på vatten- och kärnkraft. Produktionen blev nästan helt koldioxidfri. Sverige hade ström till en rimlig kostnad. Sedan slog politikerna till. För att göra kärnkraften olönsam infördes en kärnenergiskatt och vindkraft subventionerades. Priserna har rusat och det är elbrist i södra Sverige.
Politiker utan tekniska kunskaper skall inte styra tekniska frågor.
Ideologier kan inte få åsidosätta verkligheten. Att det skall vara så svårt att förstå att det behövs planerbar elproduktion. Det går inte att förlita sig på oplanerad produktion, som är helt beroende på vädret.
Elen måste konsumeras i exakt samma ögonblick som den produceras.
Vattenkraft och i viss mån kärnkraft är reglerbar och anpassas till förbrukningen. Överskott av vindproducerad el resulterar i att priserna rasar på elbörsen Nordpol och ingen tjänar en cent på elen.
Vindkraftverk måste stängas av om det inte finns förbrukare. Nästa dag är det vindstilla och all annan elproduktion går för högvarv och ändå är det elbrist, priset rusar och konsumenter kanske måste stängas av. Det har hänt bland annat i Tyskland och Kalifornien.
Det finns något som kallas reaktiv effekt i elnätet. Det är en i allmänhet oönskad störning, som sänker överföringsförmågan. I en avhandling från Umeå Universitet jämförs reaktiv effekt med skummet i ett ölglas, det är visserligen öl men oönskat och tar bara plats i glaset. Vindkraften är bra på att producera reaktiv effekt och det blir en massa ”skum” i ledningarna, kapaciteten minskar. Det här försöker man tackla med diverse extra utrustning, som skall minska störningarna och ger höjda kostnader för konsumenterna.
Vindkraften är en stor miljöbov. Färska undersökningar har påvisat mikroplast hos mänskor både i blod och djupt nere i lungorna. Eroderande rotorblad sprider mikroplaster i luften. Havsbaserad vindkraft sprider ut det i havet. Med alla de planerade jättekraftverken kan det bli uppemot 1 000 ton plast per år, ett ton/torn! Vindkraft i havet innebär stora negativa ingrepp i havsbotten, speciellt under anläggningstiden.
Störande buller kommer att uppstå, möjligen också under drift. För ett 15 MW verk anges en bullernivå upp till 118 dB! Buller på marknivå från flyg får högst uppgå till 70 dB. Hur påverkas fåglar och andra djur?
Politiker och investerare är helt ointresserade av miljöfrågor, det är snabba pengar som gäller. Ålandsbanken försöker hålla en hög miljöprofil inte minst med sitt Östersjöprojekt. Jag har tidigare ställt frågan utan att få svar, hur ställer sig Ålandsbanken till vindkraftens negativa miljöeffekter? Svenska kommunpolitiker har insett att de blivit lurade och förra året stoppades 78 procent av ansökningarna om vindkraft. De ekonomiska vinsterna har uteblivit, det har inte ens blivit nya arbetstillfällen! Nu ska alltså Åland gå på pumpen. Vinnare är de stora, ofta kinesiska, investerarna, och bolagen som bygger kraftverken. Att leta ägare till OX2 sätter myror i huvudet på en. VD:n sitter i 31 andra bolag i OX2 koncernen, två namn dyker upp i en massa ägarbolag.
En klimatomställning är absolut nödvändig. Däremot får inte åtgärderna för omställning resultera i en miljöförstöring, som gör ont värre speciellt som Åland inte behöver mer vindkraft.
JAN GRÖNSTRAND
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
