Vindkraft, en förlustaffär
Peter Wiklöf skriver den 25 oktober i ett svar till mig att vi inte har tid att vänta på ny kärnkraft och att det går så mycket snabbare att bygga vindkraft och att den är mycket billigare. I denna artikel studerar jag ekonomin kring vindkraft. I nästa skall jag gå in på teknik och miljöfrågor.
Men först lite definitioner: Megawatt (MW) = 1000 kW, Gigawatt (GW) = 1000 MW, Terawatt (TW) = 1000 GW.
Wiklöf verkar igen ha missat verkligheten. Markbygden etapp 1 fick tillstånd för bygget år 2012. Det omfattar 314 torn och tog 8–9 år att bygga. Hela Markbygden beräknas vara klar 2026. Färdig beräknas den leverera ca 12 TWh (terawattimmar) el per år, motsvarande ett kärnkraftverk på 1300 – 1400 MW, lite mindre än Olkiluoto 3. Det går inte jättefort att bygga vindkraft och detta är på land, betydligt mer komplicerat är det till havs.
Kostnader har jag behandlat tidigare, jag tar det igen. Viktigast är de faktiska kostnaderna för byggda anläggningar. Jag använder Markbygden som referens. Kostnad för 12 TWh el/år anges till 60 miljarder SEK, genomsnittlig effekt 1300–1400 MW, samma som Sydkoreanska APR-1400 och samma kostnad. Men livslängden för kärnkraften är mer än den dubbla och därmed större elproduktion under dess livstid.
Data från USA ger att vind- och solenergi 2017 globalt producerar 3 procent av elen till en kostnad av 2000 miljarder USD medan kärnkraft ger 6 procent för 1800 miljarder. Den hittills största havsbaserade vindparken, Doggers Bank, ägd av Equinor, har i en norsk statsfinansierad studie bedömts bli olönsam. Vindkraftparken Yttre Stengrund i Kalmarsund har rivits då den var olönsam. Lillgrund i Öresund uppges också gå med förlust.
Mora kommun liksom andra svenska kommuner investerade i vindkraftverk 2010, 2021 säljer de efter förlust på 1,7 miljoner årligen. Dorotea kommun gör förlust, Skellefteå kraft och Havsnäs Vindkraft gör stora förluster och Havsnäs är nära konkurs. Bostadsbolaget Mimer i Västerås hade ett vindkraftverk som såldes efter mångmiljonförluster.
Tillverkaren Vestas gör stora förluster.
Wiklöf säger att vindkraften inte subventioneras. I England står vindkraft för 4 procent av elproduktionen men subventioneras med 6 miljarder pund per år. (Matt Ridley, Daily Mail Online). I England auktioneras licenser för havsbaserad vindkraft ut till det bolag som begär lägsta garantipriset på el. Går elpriset under det beloppet betalar staten mellanskillnaden. Prisnivån har nu blivit så låg att ekonomin riskerar att inte gå ihop, se ovan om Equinor. Enligt Sveriges Radios P4 Skaraborg kräver vindkraftägare subventioner för att fortsätta driva sina vindkraftverk i vinter pga dålig lönsamhet = förluster.
LCOE, (Levelised Cost of Energy) är ett trubbigt instrument och olika källor ger olika resultat. Jag har inte studerat McKinsey & Co utan valt en sannolikt mer neutral beräkning från US Energy Information Administration (EIA). Deras kalkyler ger en investeringskostnad för ”Advanced nuclear” (avancerad kärnkraft) på 60,71 dollar/MWh och total driftskostnad 88,24 dollar. Havsbaserad vindkraft får kostnaderna 103,77 dollar för investering och 136,51 dollar som totalkostnad. EIA påpekar att anslutningskostnaderna och kostnader för att kompensera för störningar inte ingår i vindkraftens kostnader. Man kan också utläsa att havsbaserad vindkraft är cirka 3,5 gånger dyrare än landbaserad.
En investerare kan inte bara förlita sig på uppgifter från lobbyister och den som vill ha pengarna. Det är mycket lämpligt att studera lite oberoende källor, annars kan man bli blåst.
JAN GRÖNSTRAND
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
