DELA

Vill ålänningarna ha en ekonomistyrd vård?

    Vet ålänningarna vad som står på spel?

    ÅHS ska spara 2 miljoner och ett av förslagen till inbesparing är att stänga en modul (=10 vårdplatser) på medicinavdelningen för att då kunna skära ner personal och spara 600 000 euro.

    Samtidigt vet vi också alla, att kostnaderna för Ålands hälso- och sjukvård är betungande och tenderar att öka och vi måste på alla sätt försöka minska denna utveckling.

    Är det då ett ekonomiskt hållbart och effektivt sätt att stänga en modul på medicinavdelningen? Det beror nog på om man ser kort – eller långsiktigt.

    Kortsiktigt – JA säkert! Långsiktigt NEJ snarare tvärtom!

    Enligt finskt statistiskt underlag förväntas Finlands och Ålands befolkning öka de närmsta 40 åren och även befolkningen över 75 år. Detta leder till ett ökat behov av hälso- och sjukvårdstjänster då de kroniska sjukdomarna ökar med åldern liksom patienterna som är multisjuka.

    Forskningen visar att följden av befolkningsutvecklingen leder till att behovet av vård för äldre kommer att vara dubbelt så stort om 10 år. Och ändå vill man rusta ner just den avdelningen där dessa patienter till största delen är berättigade att få vård?

    Redan idag ser vi att behovet av vårdplatser inte är tillräckligt för våra gamla och sjuka. Nu vill man försämra detta ytterligare och istället erbjuda vårdplatser på kir, gyn och psyk.avdelningarna för att utnyttja deras tomma platser. Tanken är god men verkligheten ser annorlunda ut!

    En väldigt stor del av patienterna är multisjuka och har flera olika sjukdomar där många olika aspekter ska vägas in med tanke på behandling och omvårdnad. Det är befängt att tro att läkare och sköterskor som inte har kompetens om dessa patientgrupper ska kunna sköta dessa patienter likvärdigt.

    Olika yrkesgrupper har olika kompetenser och ansvarar för olika delar av vården. Det är tex lika otänkbart att en hjärtpatient skulle kunna vårdas på gyn.avd som att en gravid kvinna skulle komma till medicinavdelningen för att föda sitt barn, om man tar hänsyn till patientsäkerheten vill säga.

    Trycket på vårdplatser på medicinavdelningen ökar även på grund av ett ökat tryck på avdelningen att ta hem patienter från sjukhus utanför Åland. Till exempel cancerpatienter, stamcellstransplanterade, infektionskänsliga- och hjärtopererade patienter.

    Behovet av isoleringsrum är då ett måste för att skydda dessa patienter men även för att inte riskera att sprida multiresistenta bakterier på vårt sjukhus. Vårt sjukhus är inte nerlusat med de multiresistenta bakterierna … inte ännu.

    I den av Å̊lands landskapsregering antagna planen foör hä̈lso- och sjukvaården anges att må̊let för den offentliga hä̈lso- och sjukvå̊rden på Åland ä̈r att verka för en optimal folkhälsa där ingen ska diskrimineras på grund av sjukdomstillstånd eller ålder.

    En stängning av en modul skulle definitivt leda till en diskriminering av speciellt den äldre befolkningen som istället ska flyttas runt mellan olika vårdavdelningar då medicinavdelningen har fullt och de skulle inte heller kunna garantera samma kvalitet på vården då kunskapen och kompetensen om de inre medicinska patienterna finns hos personalen på medicinavdelningen. Alltså en klar diskriminering!

    Medicinavdelningen renoverades och byggdes om pga att patienter ständigt låg i korridorer och dagsalen i avsaknad av rum. Efter ombyggnaden fick vi en ändamålsenlig avdelning där varje patient har en säkrad vårdplats och ett bättre omhändertagande. Det förbättrade dessutom flödet från akuten och väntetiden upp till avdelningen avsevärt.

    Kompetensen hos personalen på medicinavdelningen är gedigen. Dels genom studier men även genom mångårig klinisk erfarenhet. En stängning av en modul innebär att många sköterskor försvinner, många av de yngre, de som håller på att läras upp och som ska vara de erfarna då många inom personalgruppen går i pension inom några år. Och inte bara dessa sköterskor utan även en mycket stor del av den personal som går på förordnanden sen många år tillbaks som inte får sina förordnanden förlängda.

    Hur kan detta vara ekonomiskt hållbart? Bara ett stenkast ifrån oss både hör och ser vi hur sjukvården ser ut i vårt västra grannland. Vill vi verkligen efterlikna den svenska sjukvården?

    Kvalitet ska genomsyra sjukvårdens alla verksamheter, även den på medicinavdelningen. Men kvalitet i vården är omöjlig utan grundläggande förutsättningar att utföra detta. En stängning av en modul sänker kvaliteten och patientsäkerheten äventyras.

    Det man nu är i färd med leder till en klart försämrad hälso- och sjukvård där speciellt den äldre befolkningen drabbas, risken för smittspridning av de multiresistenta bakterierna ökar, kompetens och kunskap försvinner, arbetsmiljön försämras på samtliga avdelningar pga ökad stress då vårdplatser ska sökas vilket kommer att öka sjukskrivningarna, kostnader för vård utanför Åland kommer att öka då vårdplatser saknas och så vidare. För patienternas antal minskar inte!

    För att nå visionerna om en god hälsa, service och vårdkvalitet för Ålands befolkning liksom effektivitet och en hållbar ekonomisk strategi så krävs en långsiktig utveckling och förändring som är väl förankrad i alla led för att det ska lyckas. En omorganisering måste få vara en process som tar tid. Kortsiktiga lösningar leder till en ekonomistyrd vård där ekonomin står i centrum istället för patienten! Vill den åländska befolkningen det och har ÅHS verkligen uppnått målet om en god och trygg hälso- och sjukvård som behandlar människor jämlikt då? Nej, absolut inte!

    För att kunna möta framtidens sjukvård så måste hälso- och sjukvårdssystemet reformeras för att bli mera effektivt och hållbart. Men det gör man inte genom att kortsiktigt stirra sig blind på det man kan spara genom att stänga en modul på medicinavdelningen!

    Mariehamn den 24.8 – 2016

    Vårdpersonalen på medicinavdelningen:

    Irmeli Eriksson

    Anna-Karin Fagerlund

    Siv Mattsson

    Ulla Johansson

    Åsa Larson

    Pernilla Backlund

    Ylva Ramberg

    Carina Nordlund

    Anna-Lisa Ekblom

    Jonna Laine

    Mikaela Lauhaluoma

    Ragnhild Sund

    Sabella Pettersson

    Marina Hellen

    Monita Sogne-Östberg

    Marlene Karlsson

    Eva-Mari Liewendahl

    Sara Olsson

    Ann-Katrine Jansson

    Erika Borg

    Lina Öhberg

    Benita Rehman

    Mia Fagerlund

    Catarina Häggblom

    Susann Lindholm

    Gerd Vikström

    Veronica Holmström

    Mariell Blomqvist

    Solveig Mattsson

    Madeleine Andersson

    Carita Johansson

    Petra Andersson

    Erika Sundberg

    Hillevi Eriksson

    Monica Jansson

    Carina Husell-Jakobsson

    Jenni Salmela

    Jeanette Aho

    Jessica Mäki

    Marlena Kullbäck